Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Samtal med ÖB: "Sveriges risk ökar med gapet"

Finland når 2 procent av BNP:n 2022. Norge gör det 2025. I Sverige väntar vi fortsatt på Försvarsberedningens rapport, men politiska signaler tyder på att man bara orkar upp till 1,5 procent 2025. Samtidigt fortsätter Rysslands militära förmåga att öka. Och ett ökat gap innebär ökad risktagning för Sverige säger ÖB Micael Bydén i ett samtal med ledarsidans Podd72.

Annons

– Vi har de senaste åren blivit som starkare som försvarsmakt, men vi måste komma ihåg att vi började på låga nivåer. Om satsningen från Ryssland är större och utvecklingskurvan är brantare än vår egen ökar gapet mellan oss. Gap som ökar innebär en risktagning för Sverige.

Samtalet med ÖB Micael Bydén spelades in under Folk och Försvars Rikskonferens och finns att lyssna på i sin helhetiTunes, Acast eller Spotify! Det var där och då ännu inte klart med regeringsbildningen. Men det mest intressant försvarspolitiskt är den rapport som kommer i maj från Försvarsberedningen. Den beskriver var Försvarsmakten ska befinna sig 2025.

Svårigheten att växa kan illustreras av att Sverige inte kommer att ha två likvärdiga armébrigader.

– Det vi förväntar oss där är en större Försvarsmakt i både volym och pengar, konstaterar Bydén.

Förväntan är inte så konstig. Sveriges avveckling av nationellt försvar för att istället fokusera på internationella operationer har skapat en anorektisk Försvarsmakt. Den verksamhet som bedrivs är professionell och bra, men den är för liten och alla delar hänger inte med. Svårigheten att växa kan illustreras av att Sverige inte kommer att ha två likvärdiga armébrigader 2020.

Det ska jämföras med att vi under Kalla Kriget hade en armé som 1975 bestod av 31 brigader. Så sent som 2004 bestod krigsorganisationen av åtta brigader.

– Vi har två brigadstrukturer, det är ingen hemlighet att vi inte har förutsättningar att driva de här två parallellt till likvärdig nivå.

Enligt uppgifter i DN förväntas Försvarsberedningen föreslå som väntat fyra brigader i maj. Däremot innehåller inte DN:s uppgifter något om marinen annat än ytterligare en ubåt. Dagens marina resurser räcker för att hålla Göteborgs hamn öppen men då överger man hela östkusten. Och beställningar brådskar.

– Några av de fartygstyper vi har så går den tekniska livslängden ut 2025.

Även om det är på den marina sidan som Sverige och Finland har samarbetat längst för att få ut mer effekt tillsammans med de resurser som finns så kan aldrig samarbete med andra täcka de egna underskotten.

Den del av en brigad som var med, den var fylld till ungefär hälften i volym, gjorde riktigt, riktigt bra i från sig.

Tillsammans med Norge uppe i norr har Sverige och Finland också kommit långt på flygsidan. Och det skrevs historia på armésidan under den stora övningen Trident Juncture i Norge.

– Den del av en brigad som var med, den var fylld till ungefär hälften i volym, gjorde riktigt, riktigt bra i från sig. Vi fick mycket fin feedback för den. Vi är duktiga. Det vi kan, gör vi riktigt bra.

Den svenska halvbrigaden var förstärkt med finländsk trupp.

– Ytterligare ett bevis på att vi kommit långt i samarbetet tillsammans med Finland. Ofta pratar vi om den gemensamma marina enheten, men här visar vi också att vi på marksidan kommit en bra bit på väg.

Det var en historisk milstolpe på marksidan, för tidigare har ni inte uppträtt ihop som ett förband mot tredje part på en övning.

– Nej, det var första gången och det ger mersmak. Det är ytterligare ett exempel på att vi har kommit långt i relationen.

Ännu längre ihop kommer Sverige och Finland på armésidan i övningen Northern Wind i mars. Finland skickar ca 1 550 personer från Jägarbrigaden, Kajanalands brigad, Pansarbrigaden och Björneborgs brigad för att tillsammans med Sverige möta trupper från USA, Storbritannien och Norge. Totalt deltar 10 000 personer i övningen.

Mest uppmärksammat under året blev Försvarsmaktens roll i de stora skogsbränderna som härjade i bland annat Ljusdal, Härjedalen och Älvdalen.

– För vår del så blev inledningen rätt jobbigt, eller rättare sagt det målades upp en bild som inte stämde. Där rubrikerna var ungefär; ”Sverige brinner och Försvarsmakten har semester”.

Fokuset handlade om bristande svensk förmåga att bekämpa bränderna från luften. Många tror att Försvarsmakten har ett uppdrag som man en gång i tiden hade. Idag är Försvarsmaktens roll reducerad till att, liksom alla myndigheter, stödja med tillgängliga resurser. Det gör att Försvarsmakten inte har ett beredskapsuppdrag, och inget större ansvar än vad till exempelvis Sjöfartsverket har. Trots det avbröt personal semestrar frivilligt för att hjälpa till vid bränderna.

–Jag vädjade till personalen att komma in, vilket dom gör vid sådana här händelser. Vi har inget att skämmas för. Det var ett styrkebesked från Försvarsmakten.

I utvärderingen efter bränderna konstaterade utredaren Jan-Åke Björklund att kommunerna till och med använt Försvarsmakten när de borde ha löst problemet på annat sätt med andra resurser. Det finns alltså en gammal reflex att luta sig på Försvarsmakten.

Under 2019 kommer Försvarsmakten att ta in fler värnpliktiga. Tusen fler kallas in, sammanlagt 5000. Dessutom kommer de första ”cyber-värnpliktiga” att rycka in och brigadernas luftförsvarsförmåga stärks genom att system plockas ut fån ”ladorna” för att förbandssättas. Det höjer också tröskelförmågan ytterligare en liten bit.

– Vi går hårt mot den ambition som finns, när vi ser att vi behöver och vi kan gör vi det.

I Finland finns traditionen att stå hedersvakt vid gravarna från kriget på julafton, traditionen inbegriper även Kommendören för Försvarsmakten, Jarmo Lindberg. I julas gjorde Bydén något som kanske blir en svensk variant, men här för de levande istället för de stupade.

– Det är en stor energikick att få komma ut och träffa personal som genomför skarp verksamhet medan vi andra firar jul. Jag åkte till Drottningholm och Stockholm Slott och träffade soldaterna som genomförde högvakten. Det gav mig förmodligen mer än det gav dom. Det var mitt sätt att säga tack för ett fantastiskt arbete.

Det svensk-finländska samarbetet som numera går ”bortom fredstid” blir allt djupare. Och lärande av varandra präglar relationerna.

– Jag uppskattar väldigt mycket min motpart. Jag fick ett sms på eftermiddagen efter mitt anförande i Sälen, lite förvånande, men han skrev att det ”där var riktigt bra”. Vi följer varandra och stöttar varandra. Det är klart att de också är förebilder i mångt och mycket i det vi gör. Det handlar om relationer, det kokar ned förtroende och tillit. Där har vi kommit långt på alla nivåer. Från våra ministrar ned till enskild soldat och sjöman. Det här en styrka och kommer att betyda något den dagen vi behöver göra något.