Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Samarbete som förädlar

/
  • Trönöborna sluter upp och skänker den frukt som om en månad resulterar i Trönögummans äppelmust. Trönögumman är ett registrerat varumärke som ägs av föreningen.
  • Bo Lundstein, en av många aktiva inom Trönöbygden ekonomisk förening.
  • Ingrid Persson var en av många Trönöbor som valde att lämna in äpplen. Någonting som hon gör varje år.

Hela byn sluter upp när det är dags för äppelinsamling.

Om en månad har råvaran förvandlats till den hett eftertraktade slutprodukten – Trönögummans äppelmust.

– Efterfrågan klarar vi inte ens om vi slår rekordet, säger Bo Lundstein.

Annons

Lådor med äpplen står uppradade utanför Trönöbygdens bystuga. Flera Trönöbor stannar till och fyller på innehållet med mer frukt. Insamlingen till det som ska resultera i Trönögummans äppelmust är i full gång.

– Vi försöker få karaktären av en skördefest kring hela den här helgen, säger Bo Lundstein, en av många aktiva i Trönöbygden ekonomisk förening, som ansvarar för insamlingen.

Efter helgens insamling fraktas äpplena till Hå saftfabrik, där frukten förvandlas till must. I mitten av november väntas sedan Trönögummans äppelmust nå ut till butiker och restauranger. Musten är frukten av hela byns samarbete och efterfrågan på den slutliga produkten är stor. Så stor att det inte finns en chans att den kan mötas.

Avkastningen går oavkortat till Trönöbygden ekonomisk förening och är ett välkommet tillskott i verksamheten. I genomsnitt brukar föreningen dra in 35 000 kronor på försäljningen.

– Allt grundar sig i den tradition av samhörighet, samarbete och gemenskapskänsla som finns i Trönöbygden. Men det är onormalt lite äpplen i år, 2006 fick vi in tre ton och det är rekordet. Det har varit ett dåligt äppelår, säger han och blickar ut över lördagens skörd.

– Efterfrågan klarar vi inte ens om vi slår rekordet.

Äppelprojektet har uppmärksammats på nationell nivå av Landsbygdsriksdagen och har också fått stå som modell för hur man på ett effektivt sätt sluter samman och utnyttjar de lokala råvarorna.

– Tanken är att vi ska använda resurser som vi inte tänker på. En sådan är fallfrukter, vinteräpplen. Man kan säga att en fallfrukt blir en ekonomisk resurs, säger Bo Lundstein.

Mer läsning

Annons