Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Så kan niornas slutbetyg höjas

Övergången från årskurs sex till årskurs sju i grundskolan kan för vissa elever vara så besvärlig, så det påverkar studieresultaten. Det är också viktigt att tidigt upptäcka och åtgärda problem som elever i de lägre årskurserna (F-6) kan ha.

– Jämför vi Finland med Sverige är just det ett av deras framgångsrecept, att tidigt identifiera problem som elever har och genomföra åtgärder och ge stöd för att motverka problemen i skolan. Detta gör Finland tidigare än vi gör, säger barn- och utbildningsnämndens ordförande Håkan Englund (S).

Läs mer: Nästan hälften saknade behörighet att söka gymnasium

Tidiga insatser i skolan både när det gäller kunskapsinhämtning och den psykosociala hälsan kan motverka dåliga skolresultat längre upp i åren.

Rektor Anders Liljemark vid Alftaskolan sammanfattar med orden upptäcka, förebygga och utveckla.

– I yngre åldrar upp till årskurs sex har vi i regel i Ovanåker en bra måluppfyllelse. Men i årskurserna sju till nio blir det en dipp. Så frågan är hur vi kan utveckla verksamheten under den dippen då skolan för många elever blir tråkigare, säger Anders Liljemark.

Eleverna själva önskar bli mer sedda, lyssnade på och uppmärksammade under lektionerna. I Alfta prövar man därför med mindre klasser. Man vill också underlätta kontakten mellan mentor och elever. Elever som behöver hjälp med läxor kan få det på tid för eget arbete på schemat.

I våras kom chocksiffror om att 29 procent, närmare tre av nio elever i årskurs nio i Ovanåkers kommun, inte var behöriga att söka gymnasiet.

Läs mer: Inte behöriga att söka gymnasiet

Det var en utgångspunkt, när grundskolan höll en utvecklingsdag för politiker och ansvariga rektorer och tjänstemän i Ovanåkers kommun med fokus på resultat och måluppfyllelse. Tanken är att denna form av träffar ska hållas två gånger om året.

Under utvecklingsdagen samlades deltagarna i grupp kring diskussionsfrågor. Man utgick också från resultat de sista tio åren, när det gäller behörighet till gymnasiet och elevernas meritvärden, som räknas utifrån de 16 bästa betygen i grundskolan. Man kan också lägga till betyget i moderna språk, som språkval.

Trots den låga behörigheten till gymnasiet var meritvärdena ganska höga i våras. Ganska motsägelsefullt kan tyckas.

– Det beror att de elever som får bra resultat och får bättre betyg blir något fler. Samtidigt som de som får låga betyg också blir fler, säger Håkan Englund.

Skolan har också jämfört hur andelen nyanlända och asylsökande elever påverkar betygsresultaten. Till exempel måste ungdomarna ha godkänt i svenska för att få söka gymnasiet. Det kan vara svårt om man bara har varit i Sverige i ett eller ett par år.

– Det är klart det påverkar. Men det har inte så stor påverkan som man kan tro. Det rör sig bara om några procentenheter, säger Håkan Englund.

Läs mer: Ras för Ovanåkers kommun - men fortfarande bäst i Hälsingland