Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Så här kan regionen spara och göra jobbet enklare

Två läkare i Region Gävleborg presenterar en rad förslag på hur regionen kan spara pengar och göra jobbet inom vården smidigare.

I förra veckan läste vi ett meddelande på vårt intranät att Region Gävleborg ska spara 100-150 miljoner kronor. Divisionscheferna Helena Björkman och Roger O Nilsson har lagt in en länk till Göran Stiernstedts utredning Effektiv vård. Personalen ombads inkomma med förslag på hur de pengarna kan sparas. Problemet är att sättet att leda Region Gävleborg ofta går rakt emot de förslag som tas upp i utredningen.

Här är våra sparförslag:

* Banta regionledningen. I Effektiv vård visas siffror på hur landstingens kostnad för tjänstemän och centrala administratörer har ökat över tid, medan den har minskat för bl.a. lokala administratörer såsom läkarsekreterare. Den första och mest akuta åtgärden bör därför vara att dra ner rejält på lönekostnaden i central ledning. När ekonomin är i balans igen bör dessa pengar flyttas ut till den lokala verksamheten, där arbetet med patienterna sker.

* Ta till vara på personalens förslag till effektiviseringar i arbetssätten.

* Öka bemanning och ekonomiska resurser till primärvården. När vi inte kan erbjuda patienterna en snabb besökstid söker de akutmottagningen istället, som blir överbelastad. Hälsocentralen kan i regel ge patienten en betydligt billigare sjukvård med minst lika hög kvalitet. Sverige är underdimensionerat på familjeläkare, vilket leder till en dyr och ineffektiv vårdapparat. Ytterligare besparingar i Gävleborgs primärvård bedömer vi inte är möjligt.

* Med alla medel måste vi satsa på att rekrytera fler ST-läkare i allmänmedicin. Bristen på specialister i allmänmedicin är ett allvarligt problem i Gävleborgs län och i Sverige. Till saken hör att vi väntar stora pensionsavgångar inom familjeläkarkåren så att rekrytera yngre läkare till primärvården är högsta prioritet.

* Vi behöver på alla sätt arbeta för att distriktssköterskorna stannar kvar på sina tjänster, samt att fler sjuksköterskor vidareutbildar sig till distriktssköterskor. Bristen på distriktssköterskor är en nyckelfråga i regionens sjukvård. En duktig distriktssköterska är värd sin vikt i guld.

* Ta in vikarier vid sjukskrivningar och föräldraledighet. Nyanställ när någon går i pension. När det saknas en person i någon yrkeskategori blir hela systemet ineffektivt. En hälsocentral är i mycket hög grad beroende av teamarbete mellan olika slags vårdpersonal.

* Majoriteten av hälsocentralerna som drivs av Region Gävleborg har flera vakanta läkartjänster. En del av de pengar som man sparar in på utebliven lönekostnad för dessa tjänster, kan läggas på att anställa fler undersköterskor och läkarsekreterare. De underlättar arbetet enormt för de läkare som trots allt arbetar på hälsocentralen. I dagsläget har undersköterskor och läkarsekreterare varit de som har sagts upp eller inte ersatts när någon gått i pension. Läkares arbetstid är dyr och måste utnyttjas optimalt.

* Om det exempelvis saknas tre fasta familjeläkare på en hälsocentral, så ersätts de med en eller högst två hyrläkare. Hyrläkare har visserligen hög lön, men det största problemet med hyrläkare är inte den direkta lönekostnaden, utan att tillfälliga läkare ger en dålig kontinuitet mellan läkare och patient. Detta medför i förlängningen en dyrare sjukvård av sämre kvalitet och mycket extra arbete för de fasta läkare som finns i tjänst i form av signering, uppföljning m.m.

* Fatta beslut i samråd med personalen. Sjukvårdspersonal är högutbildad och är tillsammans med patienterna den viktiga resursen i verksamheten. Uppsägningar kostar och leder ofta till risker i patientsäkerheten. Ett extremt tydligt exempel på dåligt ledarskap är det beslut om jourersättning för ambulanspersonalen som ledningen har drivit igenom. Trots ett stort antal uppsägningar så vägrar ledningen att backa i sitt beslut. Den viktigaste och billigaste rekryteringsåtgärden är att behålla den personal som man redan har och skapa en god arbetsmiljö.

* Skippa USA-resor. Besök oss på våra hälsocentraler istället!

* Skippa medarbetardagar. De är mycket dyra och har samma innehåll för alla kliniker och alla personalkategorier. Satsa istället på fortbildning som är specifikt riktad utifrån vad en yrkeskategori, en vårdenhet eller en enskild anställd behöver. Förslagsvis kan en individuell fortbildningsplan läggas upp under de regelbundna utvecklingssamtalen som den närmaste chefen bör ha med varje anställd.

* Sluta att öppna och stänga regiondrivna hälsocentraler på olika ställen. Antalet patienter, specialister i allmänmedicin och distriktssköterskor är ungefär detsamma över tid men de tvingas flytta runt. Omorganiseringar kostar pengar och innebär risker i patientsäkerheten. Dessutom tappar man kompetent personal längs vägen. Satsa på att utveckla verksamheten på befintliga hälsocentraler istället.

* Skapa verkliga förutsättningar för den närmaste chefen - vårdenhetschefen - att göra ett bra jobb. Vårdenhetscheferna har mycket ansvar men nästan inget mandat. De har en tuff arbetssituation, vilket leder till för hög omsättning på chefer. Ge vårdenhetscheferna ett ökat mandat att få bestämma över sin enhet.

* Sluta att detaljstyra verksamheten. De flesta chefer och politiker är inte läkare och har inte medicinsk kompetens att bedöma vilka åtgärder som är kostnadseffektiva. Ett exempel på detta är hälsokontroller för 40-åringar, som inte har stöd i medicinsk forskning för att de skulle leda till minskad totalkostnad eller ökad folkhälsa.

* Samordningen mellan primärvård, sjukhus och kommun behöver förbättras. Äldre patienter med kroniska sjukdomar, liksom patienter med flerfunktionshinder, hamnar mellan stolarna. Vården blir ineffektiv och patienten känner sig otrygg, vilket leder till fler sjukhusbesök.

* Personalens administrativa arbete måste på alla sätt begränsas där det är möjligt. Innan man inför nya administrativa rutiner bör en konsekvensanalys göras.

* Alla pappersremisser bör ersättas av elektroniska remisser. Det sparar arbete för läkarsekreterarna och ökar patientsäkerheten. Det finns exempel runt om i landet där man i betydligt högre utsträckning använder sig av elektroniska remisser.

* Platina, vårt system för att samla dokument, är väldigt svårt att söka i. Vi ägnar för mycket tid till att leta efter vårdprogram och remissmallar. Platina måste förenklas. Några exempel på lättsökta databaser är viss.nu och janusinfo.se.

* Tungrodda IT-system ökar vår tid framför datorn och i vissa fall försämrar det patientsäkerheten. Uppgradera IT-systemen på natten, inte på dagen när vi sitter i patientmottagning. Här finns mycket tid att spara, tid som vi kan lägga på kontakt med våra patienter istället.

* Centralisera inte de psykosociala teamen. Samarbetet mellan kurator/psykolog/psykiatrisjuksköterska och läkare är mycket viktigt för många av de patienter som söker hjälp för psykiska besvär. Ett sådant samarbete försvåras om personalen sitter i olika lokaler. Det leder till ett sämre omhändertagande av patienterna och i förlängningen en dyrare vård. Detta kan också innebära att sjukskrivningarna för den här patientgruppen blir längre än nödvändigt. Långa sjukskrivningar kostar samhället stora summor och riskerar att försämra patientens mående på sikt. Den tidigare omorganisationen där man flyttade läkarsekreterarna från klinikerna till en central enhet föll inte ut väl. Ta lärdom av den processen.

* Så långt det är möjligt bör varje patient som önskar det kunna erbjudas en fast läkarkontakt. Det är särskilt viktigt för äldre patienter med kroniska sjukdomar och andra patienter med omfattande vårdbehov. Kontinuiteten läkare-patient, där familjeläkaren har ett personligt ansvar för sin patient, är troligen den enskilt viktigaste faktorn för en kostnadseffektiv sjukvård. Bristen på specialister i allmänmedicin gör det idag svårt att erbjuda alla patienter en fast läkarkontakt.

Elisabeth Lisa Månsson Rydén

specialist i allmänmedicin, Ljusdal-Ramsjö HC

ordförande SFAM, Svensk förening för allmänmedicin, Gävleborg

sekreterare Svensk förening för Glesbygdsmedicin, Sverige

Hanna Åsberg

Specialist i allmänmedicin, Andersbergs HC

ordförande SFAM, Svensk förening för allmänmedicin, Sverige

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel