Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Rutiner – en hjälp mot stressen

De stressrelaterade sjukskrivningarna blir bara fler och återhämtningen kan ta lång tid, för vissa krävs flera år. En viktig faktor i rehabiliteringen är rutiner, att äta och sova på bestämda tider kan skapa utrymme för pauser. I dag avslutar vi vår serie om stress med några handfasta tips från Katarina Steinholtz som jobbar med gruppbehandling för utmattade.

Det kan smyga sig på under en lång tid. Sysslorna blir fler och fler och det går inte att vila bort tröttheten, kanske blir det svårt att koncentrera sig på ett tv-program eller sova en hel natt. Till sist går det inte att kliva ur sängen på morgonen.

Under några veckor har vi berättat om stress ur flera olika perspektiv, en känsla som verkar genomsyra livet för många i dag. Bara i Gävleborg har antalet stressrelaterade sjukskrivningar fördubblats på tre år och oftast är det hög belastning som gör att man går in i väggen, eller drabbas av utmattningssyndrom som den medicinska diagnosen kallas.

– Det kan vara så att det förändras i arbetsuppgifterna på jobbet till exempel, med mer att göra men inte mer tid. När aktivitetsnivån ökar så väljer man ofta bort sig själv och drar in på naturlig återhämtning, säger Katarina Steinholtz, avdelningschef och gruppbehandlare på Stressrehabiliteringen vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

I stället ska man tänka mer på just det, vila och andningspauser. Hur lång tid det tar att komma tillbaka till det vanliga livet efter en utmattning är individuellt, men ofta kan det röra sig om flera år. Mycket av rehabiliteringen handlar om att hitta fasta rutiner och strukturer. Att skapa ett rutnät utifrån dagens måltider kan vara en bra idé, menar hon.

– Man kan se dagen utifrån måltiderna, de blir som pauser. Det blir luckor mellan aktivitetsrutorna och då blir det lättare att begränsa vad man gör däremellan. Äter jag bara frukost och middag så blir hela dagen ett fält av aktiviteter och svårare att begränsa, säger Katarina Steinholtz.

Pauserna är en stund för eftertanke. Om man stannar upp är sannolikheten större att man hinner känna efter. Samma inställning gäller på kvällen, förklarar hon. Innan sänggång är det viktigt att under två timmar ha en lägre aktivitetsnivå. Sömnen är den bästa återhämtningen, även om den krånglar för många som drabbas av utmattning.

– Det är ett kvitto på hur man tagit hand om sig på dagen och det är viktigt att skapa rutiner kring den också. Stressar man på dagen så sover man sämre, säger hon.

I sitt arbete jobbar hon med patienter i grupp, behandlingen är inriktad mot kognitiv beteendeterapi. Något som ger positiva resultat, bland annat eftersom det innebär att patienterna får lyssna på varandra och dela erfarenheter. Behandlingen innehåller praktiska uppgifter och hemläxor.

– En sådan kan vara att man ska be om betänketid. Om en kollega ber dig att göra något på jobbet till exempel kan man be om lite tid och fundera, har jag möjlighet att göra det här eller inte. Det kan vara ett sätt att komma på att jag har inte tid med det nu, säger hon.

För att börja tänka i nya banor behöver man träna både hemma och på jobbet, att lyfta in sig själv och de egna behoven i varje situation är viktigt. På Stressrehabiliteringen i Umeå jobbar man även mycket med arbetsrehabilitering för att underlätta återgången till arbetet.

– Det är väldigt effektivt, då får arbetsgivaren och den anställda kommunicera med varandra. Oftast har arbetsgivaren inte kunskap kring detta och vet inte vad man ska göra, det här skapar en förståelse kring problematiken, säger Katarina Steinholtz.