Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Rödgrön seger hos grannarna i väst

Norges rödgröna regering har fått fortsatt förtroende. Väljarna har givit de tre samarbetspartierna, Arbeiderpartiet, Senterpartiet och Socialistisk Venstre, mandat att regera ytterligare en fyraårsperiod.

Annons

Valutgången blev en stor framgång för Arbeiderpartiets ledare Jens Stoltenberg. Han satte hela sin prestige på spel då han inför förra Stortingsvalet fick de norska Socialdemokraterna att acceptera tanken på ett rödgrönt trepartisamarbete.

Mona Sahlin har också mött intern kritik då hon satsar på att skapa ett rödgrönt regeringsalternativ. Därför kommer Stoltenbergs framgång att få stor betydelse för hur socialdemokraterna i Sverige värderar samarbetet med Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

I valet för fyra år sedan visade det sig att det rödgröna samarbetet blev så framgångsrikt att Norge fick en majoritetsregering. För första gången i historien har Arbeiderpartiet regerat tillsammans med andra partier.

Erfarenheterna av den första rödgröna regeringsperioden har varit goda. Regeringssamarbetet har fungerat väl. De tidigare starkt konkurrerande partierna på vänsterkanten har funnit varandra i en gemensam strävan att trygga arbete och ekonomisk stabilitet i Norge. Dessutom har de drivit en radikal reformpolitik. Inte minst för att stärka kulturlivet.

Samtidigt som arbetslösheten stiger till nya rekordnivåer i Sverige har den norska regeringen fört en politik för att värna sysselsättningen. Förtroendet för jobbpolitiken är säkert den viktigaste orsaken till att de rödgröna fick nytt mandat att regera Norge.

En viktig följd av valutgången är att det högerpopulistiska Fremskrittspartiet inte får något inflytande över den norska regeringspolitiken. Om valet resulterat i borgerlig majoritet står det klart att Norge, i likhet med Danmark, skulle ha fått en regering som blivit beroende av stöd från ett främlingsfientligt parti.

För många borgerliga politiker är makten så viktig att de inte drar sig från att söka stöd från extremister på högerkanten. Det är ingen slump att statsminister Fredrik Reinfeldt vägrar att ge besked om hur han kommer att agera om Sverigedemokraterna får en vågmästarroll efter nästa års riksdagsval.

Därför visar erfarenheterna från Norge hur viktigt det är att oppositionen kraftfullt ställer allianspartierna mot väggen. I god tid före riksdagsvalet måste de ge väljarna klart besked. Är de beredda att bilda en regering som förutsätter Sverigedemokraternas stöd?

Valutgången i Norge kommer att få stor betydelse för det svenska rödgröna samarbetet. De rödgröna i Norge har använt statens resurser för att aktivt bekämpa arbetslöshet och utanförskap.

I Sverige har de borgerliga partierna valt att dränera statskassan genom att låna till skattesänkningar. Samtidigt förhåller de sig märkbart passiva då massarbetslöshet och social utslagning drabbar hundratudentals familjer.

I Norge var innebörden av vänster- och högeralternativen tydlig. Genom att skapa ett handfast vänsteralternativ till regeringen Reinfeldts moderatdominerade politik kan också de rödgröna i Sverige lägga en god grund för nästa års valrörelse.