Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Riv hinderbanorna

Annons

Den som någon gång har skadat foten och under läkningstiden haft svårt att förflytta sig har säkert upptäckt en lång rad av hinder, både hemma och i samhället. Ett handikapp uppstår när en person med funktionsnedsättning möter en miljö som inte är tillgänglig. Och det rör sig ofta om flera hinder, ibland en veritabel hinderbana.

Riksdagen har lagt fast målet att Sverige ska vara ett tillgängligt samhälle till år 2010. Några mål är att kollektivtrafiken ska bli tillgänglig för 60-80 procent av resandet, att arbetsmarknaden ska bli mer tillgänglig och att enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas. Tillgänglighet är i huvudsak ett kommunalt ansvar.

Takten i arbetet har tyvärr varit alltför långsam på många håll och det är bara ett halvt år kvar till 2010. Arbetet påskyndas nu av regeringen.

Det är således ett samhällsansvar att se till att de hinder byggs bort som stänger ute eller försvårar för personer med funktionsnedsättning. För oss kristdemokrater är det en självklarhet att fysiska hinder som leder till handikapp ska åtgärdas. Hinderbanorna ska rivas! Vi har också länge krävt att bristande tillgänglighet ska klassas som diskriminering.

Tyvärr måste vi konstatera att alla inte har samma möjligheter till utbildning och arbete, till att transportera sig, att kommunicera och leva ett rikt liv med social delaktighet. Det kan bero på synliga eller osynliga, tillfälliga eller livslånga, medfödda eller förvärvade nedsättningar som på något sätt har negativa konsekvenser och begränsar möjligheterna.

För två hundra år sedan föddes Louis Braille. Den lille Louis som blev blind vid tre års ålder fick gå i skola för blinda elever i Paris. Den tidens blindskrift var med dåtidens tryckteknik oerhört svår att läsa. Louis kom som tonåring i kontakt med den franska arméns chiffersystem med upphöjda punkter, förbättrade systemet och hade därmed skapat punktskriftsalfabetet. Det var en uppfinning som har gett och ger så många blinda och synskadade möjlighet till delaktighet och ett rikt liv.

Den tekniska utvecklingen inom hjälpmedelsområdet går mycket snabbt. Nu finns betydligt större möjligheter att skräddarsy de hjälpmedel som den enskilde behöver, allt ifrån en ombyggnad av bilen till en enklare dörröppnare. Datorerna kan vara värdefulla hjälpmedel men datorn kan inte ersätta mänsklig värme och stöd som hemtjänst, personlig assistent och färdtjänst.

Personer med funktionsnedsättning kan också vara mer sårbara och mer utsatta än andra grupper. Den som är beroende av andra, den som inte kan kommunicera lika bra som andra eller den som inte kan förflytta sig själv kan enligt Brå, Brottsförebyggande rådet, ha svårare att försvara sig, att hävda sina rättigheter och svårare att förmedla sin utsatthet. Det finns också en dold brottslighet mot personer med funktionsnedsättning. Kanske är man beroende av hjälp från förövaren, kanske har man svårt att veta hur man anmäler och svårt att tydligt formulera sig. Härigenom ökar sannolikheten för att brottslingen går fri och den som borde få hjälp och upprättelse blir kvar i sin utsatta situation. Det är inte bara hinder som måste rivas, det behövs en vakenhet för problemen och en attityd- och en kunskapsförändring i hela vårt samhälle, från det vardagliga bemötandet till lagtillämpning. Vi kristdemokrater vill ha ett samhälle som ser, bejakar och inkluderar alla människor. Alla har vi samma värde och ingen får diskrimineras.

Chatrine Pålsson Ahlgren,

Kristdemokraterna Riksdagsledamot i socialutskottet

 

Mer läsning

Annons