Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rimligt att de får ta konsekvenserna

Annons

Många rökare anser säkert att de tillhör en jagad grupp. I mångt och mycket är det en berättigad känsla. Och än mer berättigat är att de blir jagade.

Att röka tobaksvaror är fullt legitimt. Likväl är det den enskilt största förebyggbara riskfaktorn för sjukdom och för tidig död. Enligt Folkhälsoinstitutet dör varannan rökare i förtid på grund av sin rökning och förlorar i genomsnitt 7-8 år av sin förväntade livstid.

Varje år dör närmare 7 000 personer, hundratusentals skadas och kostnaderna för samhället uppgår årligen till minst 26 miljarder kronor till följd av tobaksrökningen.

Men det är inte bara rökarna själva som drabbas. Av de närmre 7 000 som dör i förtid, utgörs 500 av personer som drabbats av passiv rökning. Personer som alltså inte själva valt att utsätta sig för de risker som rökningen medför, utan drabbats av någon annans tobaksrök.

Så även om tobaksrökning inte är förbjudet finns det goda skäl för samhället att motverka att människor dras in i ett sådant beroende, samt vidta åtgärder så att ingen ofrivilligt utsätts för andras tobaksrök.

Dessutom är det rimligt att rökarna i större utsträckning får bära de ekonomiska konsekvenserna av de risker som de i och med tobaksrökningen utsätter sig för.

Därför är det ingen orimlig åtgärd som försäkringsbolaget Skandia vidtagit när det beslutat sig för att höja premien med 25-50 procent för dagligrökare som tecknar en försäkring där kunden ombeds att lämna en hälsodeklaration.

Syftet är enligt Skandia att sätta fokus på rökningen i Sverige och öka rättvisan genom att på sikt sänka premierna för icke-rökare. Hur det blir med den saken återstår väl att se, men inriktningen är helt riktig.

Men det är inte bara Skandia som har riktat udden mot rökarna den senaste tiden. I går krävde Hotell- och restaurangfackets ordförande Ella Niia tillsammans med företrädare från Svenskt Nätverk för Tobaksprevention i en debattartikel i Svenska Dagbladet att rökförbudet på krogen utvidgas till att även omfatta utomhusmiljön. Det skulle i så fall innebära att rökförbudet flyttade ut även till uteserveringen.

Men någonstans får ändå gränsen för samhällets förbud gå.

Det skulle säkert vara trevligt för många restaurangbesökare om även uteserveringarna var rökfria. Men för att införa ett sådant förbud från samhällets sida måste det finnas ordentliga bevis för att folk har blivit skadade av passiv rökning på uteserveringar. Det är stor skillnad på ute- och innemiljön. Med stor säkerhet är andra föroreningar, som exempelvis bilavgaser, betydligt farligare för de restauranggäster som väljer att sitta på en uteservering.

Enligt en opinionsundersökning som debattörerna hänvisar till är drygt sju av tio tillfrågade positiva till rökfria uteserveringar. Om så är fallet, vilket är mycket troligt, så borde det finnas goda marknadsmässiga skäl för krögarna att åtminstone dela av uteserveringarna så att rökarna skiljs från icke-rökarna.

För få saker är så otrevliga som när någon vid grannbordet tänder en cigarett samtidigt som du får in din mat. Men för många rökare finns det inget bättre än att få tända en cigarett direkt efter maten.

Med skilda sektioner kan dessa intressekonflikter elimineras.