Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Richard Böhme: Grön diktatur är fortfarande diktatur

Annons

Roger Hallam är en av grundarna till den internationella miljörörelsen Extinction Rebellion, en rörelse som förra veckan påbörjade en global hungerstrejk. Medlemmar från den svenska grenen samlades utanför riksdagen.

Organisationens mål är fullt klart behjärtansvärda och det finns ingen anledning att tvivla på deras engagemang. Rörelsens metoder är däremot högst kontroversiella, de präglas av civil olydnad som inte alltid är fullt så fredlig som på riksdagshustrappan.

Men det är mot Hallam personligen som det kritiska strålkastarljuset nu riktas. I en intervju med den tyska veckotidningen Der Zeit gjorde han flera uppmärksammade kommentarer.

Hallam hävdade att Tyskland som land hämmas av en ”besatthet vid förintelsen” som kan ”paralysera från att dra lärdomarna av den”. Han motsatte sig vidare, på ett ganska plump sätt, att förintelsen skulle ha en särställning bland grymheterna i mänsklighetens historia.

Reaktionerna lät inte vänta på sig. Den tyska avdelningen av Extinction Rebellion fördömde uttalandet och bannlyste Hallam från sina aktiviteter. Politikern Volker Beck från det tyska Miljöpartiet skrev att ”den här sortens personer och han (Hallam) i synnerhet bringar miljörörelsen i vanrykte”.

Hallam försvarar sig med att kommentarerna tagits ur sitt sammanhang, men samtidigt som han påpekar att han inte ville trivialisera förintelsen hävdar han i nästa mening att ”det händer igen och i mycket större skala”, med hänvisning utsläppen av koldioxid. Hallam har många gånger uppmanat till att betrakta klimatkrisen med samma känslor som det nazistiska dödslägret Auschwitz.

Att använda förintelsen som ett retoriskt grepp för att påvisa allvar kommer oundvikligen att trivialisera den.

Hallams uttalanden är problematiska på flera sätt. Att det finns folkmord som allmänheten har alldeles för låg kännedom om är alldeles sant och viktigt att påpeka. Men att påstå att förintelsen bara är ett i raden av historiska övergrepp och att Tyskland fäster för stor vikt vid den är minst sagt absurt. Tyskland är ett av mycket få länder som ärligt bearbetar och undervisar om ett folkmord begånget av staten. Något man inte ser en tillstymmelse till i exempelvis Ryssland, Turkiet, Kina eller ens Japan.

Att använda förintelsen som ett retoriskt grepp för att påvisa allvar kommer oundvikligen att trivialisera den. Dessutom riskerar människor att sluta ta dig på allvar, eftersom, till exempel, koldioxidutsläpp och dess konsekvenser må vara allvarliga, men inte har någon som helst likhet med förintelsen.

De olyckliga citaten skulle kunna skyllas på oförstånd men tyvärr är det inte första gången som Hallam uttryckt sig märkligt. Han sällar sig nämligen till den del av miljörörelsen som tycker att demokratin är oförmögen att hantera klimatförändringarna.

Dessa finns både till höger och vänster, med så skilda förespråkare som den svenske filosofen Torbjörn Tännsjö till den finske ekofascisten Pentti Linkola.

Miljörörelsen växer just nu och allt fler sluter upp i demonstrationerna. Detta innebär att det blir både svårare och viktigare att hålla rent för egen dörr. Vill man behålla sin trovärdighet och sin moraliska tyngd, då måste man se till att vara absolut fri från diktaturivrare.