Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

REPLIK: Vidga horisonterna, LRF!

Thomas Tidholm replikerar på LRF:s insändare om skogen och äganderätten.

Läs även LRF:s svar till Tidholm om äganderätt till skogen

Ett antal skogsägare har haft invändningar mot mina inlägg om skog och äganderätt. Och nu skriver Lotta Zetterlund, regionordförande för LRF Gävleborg, ett inlägg som mest liknar ett högtidstal på någon LRF-kongress. Slutet är fullt av glättiga fanfarer, medan hon i början målar upp den numera välbekanta, mörka bilden av utsatta skogsägare som varken fått sina pengar, eller ens tillstånd att hugga ner en skog där några förhatliga lavskrikor aningslöst har slagit sig ner.

Orsaken till den aktuella turbulensen är EU-direktiv från långt tillbaka. I detta ingick dock ingenting om ersättning till markägare, vissa arter skulle helt enkelt skyddas. Kan man tänka sig! Men LRF ryckte påpassligt ut och gjorde detta till ett övergrepp. Staten tar vår mark! Skogsägarna måste få betalt!

Vilken mediakonsult ligger bakom detta? Men lugn! Allt kommer att ordna sig på det ena eller det andra viset! Juridiska problem tar bara lite tid, och under tiden växer skogen, bra!

Staten strular förvisso. Men LRF-delegaterna borde kunna tänka, någon gång på nattkröken, att den i detta fallet kanske inte vill någon illa, man är bara ute för att pliktskyldigt, om än inte särskilt energiskt, rädda undan lite natur här och där. För att övriga medborgare, som kanske inte är lyckliga ägare till ens en sommarstugetomt, ska få se någonting annat än kalytor eller granplantager. Eller rentav för naturens egen skull, för att några av skogens egentliga invånare ska ha en chans att överleva?

Ni kanske borde ställa upp rentav? Men för LRF, och därmed dess medlemmar, är Staten en fiende, som när som helst ska komma och lägga beslag på din ”fäderneärvda” mark, särskilt om du ”har utvecklat höga naturvärden”. Säkrast då att låta bli, trots att man, påstår Lotta Zetterlund, inget hellre vill!

Det tror jag så lagom på. De flesta vill nog bara ha ett effektivt och lönsamt skogsbruk. De ringer Mellanskog och hoppas på det bästa. Och sättet att utveckla höga naturvärden är trots allt att inte utveckla alls, eftersom naturen själv gör det så mycket bättre. Vackra träd är inte detsamma som höga naturvärden. Försumliga skogsägare skapar den bästa mångfalden.

Men allt vad LRF så gärna pratar om är bagateller i jämförelse med det stora problem som är: Hela det svenska skogsbruket. Ingenstans tar Lotta Zetterlund upp att vi snart inte har några naturskogar kvar. Eller vad vi ska göra åt det. Skogsägare behöver pengar, så som alla människor självklart gör, men det befriar inte från ansvar för den helhet man ingår i. Eller för sin lilla del av den. Var och en måste ta på allvar vad hen håller på med i detta livet. Skogen kom inte ens till för att huggas, skrev Per Olov Ågren i denna tidning häromdagen. Och så är det. Natur, däremot, är en absolut nödvändighet för alla.

Lär av historien. När skogen skiftades ut (gratis) till bönderna på artonhundratalet hände många saker. Byar sprängdes. Gårdar övergavs när många sålde till hastigt bildade bolag, som växte och såldes till ännu större bolag. Marknadskrafterna hade släppts lösa i skogen, där de fortfarande huserar. Timmerfronten drog fram. Träd föll, vars like ingen har sett därefter. Omkring 1920 var det slut. Det var överavverkning, första vändan. Så kan det gå.

Men exakt samma sak händer i dag, bara så mycket värre. Och vi kan inte låta skogsbruket och skogsindustrin likt en ockupationsmakt skövla landet för egna behov, eller bara för behovet att fortsätta i en riktning som ekonomin pekar ut. Ekonomin säger alltid: expandera! Men nu finns inte längre sådana möjligheter. Detta är vägs ände. Det svenska skogsbruket har blivit en del av den destruktiva kraft som just nu förstör planeten.

Inse detta. Vidga horisonterna! Hjälp till! Gå över till kontinuitetsskogsbruk! Ring din riksdagsman!

Thomas Tidholm, författare, Arbrå

Härmed sätter vi punkt för debatten om skogen för den här gången. /Tomas Froms, ansvarig utgivare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel