Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

REPLIK: Låt gå-skogsbruk är en dålig lösning Tidholm

Visst, skogen kommer alltid tillbaka efter att man avverkat, i alla fall förr eller senare. Men som skogsägare har man att förhålla sig till Skogsvårdslagen som har regler och förordningar som man måste följa, skriver skogsbonden Erik Andersson i Iste.

REPLIK på insändaren från Tomas Tidholm: Ingen anledning för skogsägarna att bli desperata: "Skogen behöver inte planteras – den kommer upp alldeles själv"

Sitter och fikar på en stubbe i röjningsskogen. Funderar lite på Tomas Tidholms insändare om att skogen kommer upp av sig själv och att skogsägarna inte behöver vara desperata för att inte arbetskraftsinvandringen kan komma och plantera hyggena.

Tänker inte gå in på debatten om skogsjobben, utan är mer fundersam på meningarna om att skogen kommer upp av sig själv och att man får träd anpassade till marken.

Visst, skogen kommer alltid tillbaka efter att man avverkat, i alla fall förr eller senare. Men som skogsägare har man att förhålla sig till Skogsvårdslagen som har regler och förordningar som man måste följa. I den står det att man är skyldig att anlägga ny skog senast tre år efter avverkning. Det kan ske genom plantering, sådd eller självföryngring. Men sen kommer kravet att man ska använda beprövade metoder och trädslag som passar marken.

Även krav på återväxtens kvalitet finns. Tall, gran och björk räknas som trädslag som man får använda om man använder självföryngring eller plantering, sådd. På en normalbonitet här i Hälsingland Tall, Gran 24 (bonitet) krävs det minst 2000 huvudplantor/ha för att föryngringen ska godkännas. Vid naturlig föryngring ska detta plantantal finnas inom tio år.

På de flesta hyggena som lämnas vind för våg (de finns fast Skogsstyrelsen har ansvaret att kolla så lagen efterföljs) så kommer det i regel en djungel av diverse löv som rönn, sälg, viden och andra arter. De är säkert bra för mångfalden i skogen, men inte som trädslag som man kan bygga en skogsgårds ekonomi på. I dagsläget betalas övrigt löv (ej björk eller asp) med ca 150-170 kr/ m3 om det läggs i bränslesortimentet. Det är mellan 100-150 kr mindre än det redan usla massavedspriset som bolagen behagar betala!

Sen om besöksnäringen tycker att ovårdade, nästan ogenomträngliga skogsbestånd är trevliga att vistas i har jag mina tvivel om. Kontinuitetsskogsbruket tycker jag mest liknar Kejsarens nya kläder så det lämnar jag för kommentarer denna gång.

Erik Andersson, skogsbonde, Iste Vallsta

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel