Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

REPLIK: Lägg förslaget om ett centralt högstadium i soptunnan

Artikel 8 av 16
Skolutredningen i Ljusdals kommun
Visa alla artiklar

Det finns inte något stöd i skolforskningen för att stora centralicerade skolor vore bra för eleverna. Tvärt emot finns det studier som visar att små klasser ger högre studieresultat på sikt, skriver Fredrik Röjd i en replik till Stina Bolin i debatten omskolutredningen i Ljusdal.

Annons

Huruvida Stina Bolin (S) styr utbildningsnämnden i minoritet eller ej är i denna fråga helt irrelevant. Faktum kvarstår, nämligen att hon tillsatte en f d chefstjänsteman som utredare, en tjänsteman som för sin egen försörjning står i direkt beroendeställning till henne själv som nämndsordförande. Resultatet av det nedlagda arbetet blev identiskt med ett politiskt förslag som jag vet diskuterades i kommunhuset redan under förra mandatperioden då Stina Bohlin (S) var vice ordförande i nämnden.

Jag tycker att det här är lite för mycket av ett sammanträffande för att vara av en ren händelse. Tanken på stora centraliserade högstadieskolor är för övrigt en produkt som har lanserats av revisionsföretaget PWC i en del andra kommuner i Sverige, men något stöd i skolforskningen för att detta vore bra för eleverna finns inte. Tvärt emot finns det studier som visar att små klasser ger högre studieresultat på sikt.

Enligt LjP anser du Stina att utredningen är övergripande. Själv ser jag dokumentet som en färgglad tankekarta innehållande 52 färgglada cirklar samt bl a 24 frågetecken, varav ett tiotal rödmarkerade.

Kanske är det jag som ställer för höga krav, men det här år då rakt inte vad jag kallar övergripande.

Tittar man dessutom på de kronor och ören som redovisas kan man även se att dagens lokalkostnader för både Järvsö samt Färila skola skulle kvarstå även vid ett storhögstadium, och ingen ska få mig att tro att en evakuering av lokalerna i Tallåsen, Hybo och Nybo skulle finansiera ett nybygge av en skola med över 500 högstadieelever. Det är helt enkelt inte realistiskt.

Även när det gäller kvalitetsfrågan är det bara blå duster som levereras, för hur blir kvaliteten högre med större klasser och en större skola? Det vill jag verkligen veta, för det står icke att finna i den forskning som jag har för handen. Kanske menar man att andelen legitimerade lärare blir högre, men det stämmer inte heller, för mängden lärarresurs per capita blir naturligtvis oförändrad, såvida man inte räknar med att barnfamiljer ska fly kommunen då förstås.

I teorin kan det verka som en god idé att utnyttja legitimerade lärares kompetens genom att införa ett strikt ämneslärarsystem på ett storhögstadium, men tänk då på hur det skulle fungera i praktiken. Ta exempelvis skolämnena engelska, matematik och svenska som har omfattande nationella prov. Det är nog få lärare som vill sitta och rätta dylika för sisådär 150 elever i åk 9.

Nej, lägg förslaget om ett centralt högstadium i soptunnan och tänk om!

Fredrik Röjd, fil mag samt kommunpolitiker

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel
Annons