Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

REPLIK: En röst för skattehöjning vore ett svek mot kommunens befolkning

Ju snabbare politiker förstår vitsen med samarbeten, samverkan och inkludering i form av medborgardialoger med ett reellt påverkande mandat, ju bättre blir resultaten, och desto lägre blir skatten, skriver Henrik Estander i en replik till László Gönczi.

Den 27 april läser vi i Helahälsingland om nuläget inom omsorgsnämnden i Ljusdals kommun och anmärkningen på nämnden av kommunens revisor, Björn Brink. Nämndsordföranden Gönczi menar att han ser två vägar att hålla budgeten, genom ”drastiska nedskärningar på omsorgen, eller skattehöjning”.

I en insändare den 22 april menar Gönczi att det finns två sätt att få ekonomisk balans men väljer att fokusera på skatten: ”Först och främst måste kommunalskatten höjas. Smärtsamt, men jag tror att det är nödvändigt”.

Den 12 februari läser vi i en replik från Miljöpartiet i Ljusdal att det kan vara tråkigt att höja skatten men ändå nödvändigt, och ”det hela kan på längre sikt underlättas av en genomtänkt inflyttningsstrategi”.

Det är intressant att läsa de uttalanden som Gönczi är delaktig i. Dels att en inflyttningsstrategi implicit skulle gynnas av en skattehöjning, dels att skattehöjningen inte tar näringslivet i beaktande.

Inflyttningsstrategin, som påstås ska vara ”genomtänkt”, gör hela resonemanget motsägelsefullt. Den kommunala skattesatsen är redan kritiskt hög och besvikelsen på hanteringen av den kommunala ekonomin är utbredd. I detta läge förespråkar Gönczi en skattehöjning. Det är naivt att tro att höjd skatt skull leda till ökad inflyttning och att ökad skatt skulle leda till ett förändrat politiskt agerande kommer att ro kommunekonomi i land.

Skattehöjning förespråkas också utan att inkludera näringslivet. Det är tid för Ljusdals kommun att arbeta utifrån New Public Management vars syfte är att effektivisera den offentliga verksamheten genom att influera den av värderingar som det privata näringslivet har. I ekonomiska kriser behöver kommuner göra allt för att nå en ekonomi i balans, då är hög tid att vara lyhörd för andras kunskaper. Erfarna företagare som dagligen arbetar med resultatstyrning och därför kan komma med idéer och förslag.

Att ytterligare höja skattenivån i Ljusdals kommun vore ett dråpslag inte bara för attraktionskraften för nyinflyttning utan främst för de redan bosatta i kommunen. Jag instämmer med Albert Einstein i påståendet ”Det som är svårast i världen att förstå är inkomstskatten.” Jag ställer detta specifikt mot Gönczis idéer om höjd kommunalskatt.

Jag förespråkar en politik som förstår nyttan av att samverka med hela kommunen och som därför bjuder in medborgare, företag och organisationer för uppnående av en effektiv och innovativ kommun i ekonomisk balans. Ju snabbare politiker förstår vitsen med samarbeten, samverkan och inkludering i form av medborgardialoger med ett reellt påverkande mandat, ju bättre blir resultaten, och desto lägre blir skatten. Näringslivet vill bistå – involvera oss inom Agenda 2030 för att bli en kommun med ekonomisk hållbarhet.

Henrik Estander

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel