Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

REPLIK: Är ordet flexibilitet bara en floskel – eller förstår man vad det innebär?

Vad avses egentligen med flexibilitet? Det som nu ventileras i debatten behöver rakryggat granskas eftersom det som Magnus Svensson och Anders W Jonsson föreslår sannolikt får förödande konsekvenser för dem som bäst behöver flexibilitet, kvalitet och omvårdnad – våra vårdsökande, skriver professor Bo von Scheele i en replik.

Läs också insändare från Ann-Britt Lindmark-Lagerwall: Primärvården i Gävleborg är hotad – regionledningen behöver skärskåda hur man skött sitt uppdrag!

För några årtionden sedan lanserade dåvarande Landstingets ledning i Gävleborg bland annat en generaliserande, grov slogan som löd (om jag minns korrekt ordalydelsen) ”förändringar är bra” med självbelåten ”stor i orden”-ackurates, som väckte ytterlighetsreaktioner där kritikerna vägde lätt medan denna och liknande slogan, av uppenbarligen många entusiastiska hyllade ledningens slogandumheter. Förändringar kan leda till katastrof eller framgång beroende på vad som avses och vilka kunskaper det bygger på samt hur det förankras … Det har troligen de flesta lärt sig genom åren, eller? Ovan låter lika ovederhäftigt som en del av en nutida presidents floskler. 

Läs också insändaren från Magnus Svensson och Anders W Jonsson: Fler måste få en fast läkarkontakt i primärvården

Flexibilitet – som nu förs fram på ett mer innehållsrikt sätt saknar dock rimliga kvalitetsfokus. Vi bör fråga oss ”vad som avses” med flexibilitet utan att göra avkall på kvalitet och ”vem som definierar/kontextualiserar det som avses skall flexibiliseras”? Det som nu ventileras behöver rakryggat granskas eftersom det som Magnus Svensson och Anders W Jonsson föreslår sannolikt får förödande konsekvenser för dem som bäst behöver flexibilitet, kvalitet och omvårdnad – våra vårdsökande! Misstag/problem/..  syns inte alltid i statistiken när det gäller kvalitet, patientbehov, lidande ….

Instämmer helt med Ann-Britt Lindmark-Lagerwalls insändare angående vikten av specialistläkare, som är helt avgörande när det gäller livsstilsrelaterade sjukdomar som vanligen är komplexa biopsykosocialt medicinskt baserade, vilket ofta är avgörande för hälso- och sjukvården i en allt mer specialiserad medicinsk utveckling!

En av primärvårdens viktigaste uppgifter anser jag vara att med bästa möjliga kompetens utreda och utifrån datatolkning ställa så effektiv diagnoshypotes som möjligt för att sedan föreslå åtgärdsprogram – som vid särskilda specialistbehov innebär även att därvid inte bara skicka vidare utan därvid som bäst också kunna bygga vidare på redan genomföra utredningar, vilket även det kräver kvalitet i vårdkedjan.

Frånvaro av – eller felaktiga diagnoshypoteser, leder sannolikt till inte bara ökat lidande över längre tid för patienter utan också kostnader för patienter och samhället på flera sätt, bland annat kostnader för ineffektivitet och felaktigheter. Alltså kostnader för själva tiden för ineffektivitet och också dess konsekvenser som kan bli omfattande!

I ett pressmeddelande från Socialdepartementet 2018-01-25 är rubriken ”Regeringen vill ha lag på nära vård” med inledningen ” Regeringen vill att det ska slås fast i lagen att landstingen ska organisera vården nära befolkningen. Man vill även se att vårdgarantin i primärvården skärps. Redan inom tre dagar ska du kunna få en medicinsk bedömning av antingen läkare eller annan legitimerad vårdpersonal. En proposition skickas nu till riksdagen”.

I pressmeddelandet ovan finns välvilliga formuleringar som kanske skulle ses över och förtydligas!

Alla vinner på bästa möjliga kompetent vårdkvalitet!

Bo von Scheele, professor med inriktning mot psykofysiologisk stressmedicin

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel