Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rekordslakt i tyska valet

/

Mest frapperande i det tyska valet är den mängd rekord som sattes. Såväl valdeltagandet som röststödet för de två klassiskt sett största, Socialdemokraterna (SPD) och CDU/CSU var rekordlåga. För SPD förödmjukande 23 procent.

Annons

Huvudförklaringen till detta är att många av partiets traditionella väljare valde sofflocket eller mer radikala Vänsterpartiet (Die Linke). Profilen har slätats ut och man har av många uppfattats som för mycket höger. Att inte kunna gå till val med ett realistiskt regeringsunderlag är en annan viktig förklaring. Liksom en tung ryggsäck från före 2005.

Även nu i den stora koalitionen med CDU/CSU har SPD tvingats till obekväma och impopulära beslut som den gradvisa höjningen av pensionsåldern till 67 år och kriget i Afghanistan.

Till rekordförlorarna hör alltså också den med all sannolikhet omvalda kanslern Angela Merkel och hennes CDU. Samlat får även de, trots imponerande 33,8 procent sin lägsta röstandel på 60 år. Mycket av förklaringen till detta är ett dåligt resultat av Bayernbaserade CSU och att valets segerherre, FDP:s Guido Westerwelle, gick fram så kraftigt.

Till de positiva rekorden i valet hör naturligtvis just FDP med sina 14,6 procent. Men också Die Linke med 11,9 och Tysklands miljöparti (Die Grünen) med 10,7 procent.

Valutgången innebär att tvångsäktenskapet mellan CDU/CSU och SPD kommer att upplösas och högst troligt kommer att ersättas av en frivillig allians mellan de förstnämnda och FDP. Det har spekulerats i att den ganska försiktiga och förhållandevis socialt inriktade Merkel innerst inne skulle ha velat fortsätta med SPD. Valutgången ger henne dock inget val. Nu måste en borgerlig regering bildas.

De tyska Liberalerna har tidigare i mycket varit ett stödparti. Nu kommer man att såväl kräva tunga ministerposter som stort inflytande över politiken med skattesänkningar, liberalisering av arbetsrätten, privatisering av sjukförsäkringen och ökat skydd för integritet och medborgerliga rättigheter. Det är alltså inte enbart åt ”höger” partiet kommer att dra.

Tyskland går nu mot en mer rörlig, mindre stabil och kanske osäkrare tid. Inte ens Angela Merkels starka position, både som kansler och partiledare, kan helt tas för given. En lång rad konkurrenter väntar i kulisserna.

Centerpressens Nyhetsbyrå

Mer läsning

Annons