Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Reidar Carlsson: Nu måste Skolverkets tjänstemän tvingas lyda direktiven om ökade faktakunskaper

Skolåret är över. Eleverna har påbörjat ett långt och skönt sommarlov, och lärarna vilar upp sig inför höstens nya insatser.

Den svenska skolan har dock problem. Även om de senaste resultaten i de så kallade Pisa-mätningarna visar på en förbättring, så är svenska elevers resultat fortfarande inte bra, och klart sämre än vid sekelskiftet. Oroväckande många elever går också ut grundskolan utan att vara behöriga till gymnasiet.

Enligt det nyhetsbrev Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson skickade ut för några dagar sedan finns det tre områden i skolan som måste prioriteras för att kvaliteten i skolan skall förbättras: lärarförsörjningen, skolsegregationen och den lokala styrningen. Han har rätt. Det här är viktiga frågor. Bra och kunniga lärare är grunden för en väl fungerande skola. Skolsegregationen måste minska, även om Skolverket alltför ofta skyller denna segregation på friskolorna och på det fria skolvalet.

Däremot finns det en viktig fråga som Skolverkets generaldirektör uppenbarligen inte tycker är så viktig: elevernas bristande faktakunskaper.

Det här har medfört mycket högra krav på eleverna, och gjort att elever med svagt stöd hemifrån, till exempel utlandsfödda, fått svårare att klara skolan.

Det här har debatterats flitigt under våren, inte minst på grund av den reportageserie som sänts i radions Studio Ett. Dagens läroplan för skolan, som kom 2011, bygger nämligen på den så kallade konstruktivismen. Enligt den är elevernas faktakunskaper inte så viktiga, utan det viktiga är att eleverna skall kunna analysera och diskutera. Det här har medfört mycket högra krav på eleverna, och gjort att elever med svagt stöd hemifrån, till exempel utlandsfödda, fått svårare att klara skolan. Det har också gjort att elever som är duktiga på att diskutera premieras jämfört med dem med goda faktakunskaper.

Det var Jan Björklund (L) som var utbildningsminister när den nya läroplanen togs fram. Hans mål var att den nya läroplanen skulle ha ett större fokus på kunskaper än den tidigare läroplanen. Men så blev det inte. Orsaken är, enligt skoldebattörerna Per Kornhall och Isak Skogstad, att mäktiga tjänstemän på Skolverket förvanskade det uppdrag verket hade fått. I stället för att följa Jan Björklunds riktlinjer om ökade kunskapskrav, så såg dessa tjänstemän till att även den nya läroplanen bygger på konstruktivismen.

Det hjälper inte att vara bra på att diskutera, om man inte kan något om det man diskuterar.

För några dagar sedan skrev alliansens partiledare en gemensam debattartikel om vilka skolreformer de vill genomföra. Deras mål är att Sverige inom tio år är bland de tio bästa länderna i Pisa-mätningen.

Den första punkten i reformpaketet var "ökad kunskap". De fyra partiledarna vill bland annat att kursplaner och läroplaner skrivs om för att stärka betoningen på kunskaper i alla ämnen.

Alliansledarna har rätt. Ökade faktakunskaper är ett måste för att förbättra skolan. Det hjälper inte att vara bra på att diskutera, om man inte kan något om det man diskuterar.

Denna gång får inte några av Skolverkets tjänstemän strunta i regeringens direktiv.

Men uppenbarligen är ökade kunskaper inte något som Skolverket tycker är så viktigt. En ny alliansregering får därför inte göra om samma misstag som Jan Björklund gjorde för snart tio år sedan. Denna gång måste regeringen se till att Skolverket utför sitt uppdrag. Denna gång får inte några av Skolverkets tjänstemän strunta i regeringens direktiv.