Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Regelkrånglets kostnader är svindlande höga

/

Annons

Det är svindlande mycket pengar. Närmare bestämt 94 miljarder kronor som våra svenska företag tvingas betala varje år för att administrera alla de regler och blanketter som myndigheterna pådyvlar dem.

Det är mer än statens kostnader för hela rättsväsendet, universitetsutbildningarna och forskningen sammantaget. Åtskilligt mer hade det blivit om kunde räkna på alla de investeringar och anställningar som aldrig görs på grund av regelkrånglet.

Frågar man företagare vilka stora utmaningar dessa står inför så borde de givna svaren vara att skapa produkter som folk vill ha, anpassa dem för olika behov eller att marknadsföra sig utåt. Tyvärr blir svaret alltför ofta ett annat, regelkrångel, administration och att fylla i myndigheternas alla blanketter.

Nu visar det sig dock att utvecklingen går åt rätt håll. Mellan 2007 och 2008, det första helåret med alliansregeringen, minskade regelkostnaderna med nästan fyra procent. Räknar man bort inflationen blir det en än större besparing. I början av mandatperioden fick regeringen stor kritik för att inte ta frågan på tillräckligt stort allvar, men nu kommer resultaten.

Över 240 åtgärder har genomförts av regeringen och ytterligare 700 av olika myndigheter. Den främsta åtgärden har varit införandet av ett regelråd.

Varje ny lag eller myndighetsförordning måste, tillsammans med en utförlig konsekvensanalys, passera detta råd för att säkerställa att effekterna noggrant har analyserats. Vid flertalet tillfällen har rådet nekat nya regler. Nu borde det vara dags att permanenta denna åtgärd.

I den politiska världen är det alltför lätt att lova nya lagar och regler, men svårare att senare ta bort dem. Därför borde man fundera på ytterligare åtgärder, exempelvis att införa en solnedgångsparagraf. En sådan skulle stipulera att alla nya lagar och regler efter ett visst antal år slutar att gälla. Då skulle man vara tvungen att utreda frågan igen och se om den gett önskad effekt. Om man inte aktivt röstar igenom lagen en andra gång försvinner den. De regler som mest lever kvar på gammal vana skulle därmed försvinna.

Dock finns det mörka moln som tornar upp sig på himlen. Ungefär hälften av företagens alla regelkostnader har sitt ursprung i olika EG-direktiv. För företag inom livsmedels- eller kommunikationssektorn är den andelen över 90 årocent. Om den svenska regeringen ska lyckas i sin målsättning krävs därför inte enbart ett enträget arbete på hemmaplan utan även i Europa. Just regelkrånglet borde därför vara en given punkt på dagordningen för Sveriges ordförandeskap i EU.

Finanskris och klimatkris är de två stora frågorna för halvåret. I båda fallen spelar regelkrånglet en avgörande roll.

Centerpartiet lanserade under årets Almedalsvecka idén om ett klimatkonto där små miljöföretag kan få stöd för att våga investera. Med ett enklare regelverk hade sådana stimulanser knappast behövts. Företag som sysslar med miljöförbättrande åtgärder är dessutom extra hårt drabbade av regelsystemen. Oavsett om det är vindkraftverk, tågutbyggnad eller etanolfabriker som ska byggas sätter bygglagen och, ironiskt nog, miljölagen upp stora administrativa hinder som hade kunnat sänkas rejält.

Även om regeringen ännu är långt ifrån målet att sänka regelkostnaderna med 25 proecent så har man hittills lyckats föra utvecklingen åt rätt håll. Nu gäller det att lägga i ytterligare en växel. Det gynnar både ekonomin och miljön.

Erik Hultgren

Centerpressens nyhetsbyrå

erik.i.hultgren@gmail.com

Mer läsning

Annons