Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rättsväsende med brister

/

Vi visste det redan. Rapporter om bristerna har kommit tidigare i form av utredningar som blottlagt dem.

Annons

Men tyvärr har de inte åtgärdats. Därför är inte heller Riksrevisionens kritik mot regeringens styrning av vårt rättsväsende någon överraskning. Det är bara ytterligare en skrift som bekräftar att vårt rättsväsende bär på allvarliga brister.

Några större problem ifråga om resurser handlar det dock inte om. Resurstilldelningen har ökat under de senaste tio åren. Men tyvärr har resurserna lagts på fel saker. Som fler poliser i yttre tjänst, i stället för utredningsarbete värdigt namnet, uppföljning och preventiva insatser för att förebygga att brott över huvud taget begås och återfall i brottslighet.

Kritiken från Riksrevisionens sida är med rätta sylvass.

Granskningen visar att regeringen saknar viktig kunskap och en strategisk och åtgärdsinriktad plan för effektiv och långsiktig styrning och att myndigheternas styrning inte fått genomslag i den operativa verksamheten.

Det tar för lång tid att utreda brott och för få brott klaras upp. Ärenden ligger för länge hos polis, åklagare och tingsrätter. Följden kan bli att fler än nödvändigt utsätts för brott och att unga fastnar i kriminalitet.

Sanningen är den att den svenska batonghögern tycker mer om åtgärder som syns än åtgärder som faktiskt förbättrar. De problem som finns väljer man att mörka genom att inte tydligt redovisa dem i budgetpropositioner. 

Det riktiga sorgebarnet har under lång tid varit den polisiära verksamheten.

Ett av Moderaternas favoritmantran har varit fler poliser på våra gator. Det har man också satsat resurser på. Målsättningen har sedan 2008 varit att 50 procent av landets poliser skall arbeta i yttre tjänst. 

Fullt logiskt. Om man är politiker. Studier visar nämligen att fler poliser i yttre tjänst, det vill säga den typ av polisiärt arbete som är synligt för väljarna, ökar den upplevda tryggheten. Vi känner oss helt enkelt tryggare när vi ser poliser. 

Att det skulle öka den faktiska tryggheten i vårt samhälle finns dock inga bevis för. Polisen har själv tidigare konstaterat att fler poliser i yttre tjänst inte med självklarhet minskar brottsligheten. 

Men den där illusoriska känslan av trygghet har blivit så viktig politiskt att åtgärderna för att förstärka känslan av trygghet blivit viktigare än att se till att vi faktiskt är trygga på riktigt. Därför är det inte heller så konstigt att utredningar och preventivt arbete som skulle kunna öka vår faktiska trygghet blir lidande.

Fler poliser på gatorna ger regeringen röster från den breda allmänheten eftersom det ökar den upplevda tryggheten. Åtgärderna som ökar den faktiska tryggheten, den ser dock bara de som begår brott och blir utsatta för brott. Givet det faktum att Sverige rent generellt är ett tryggt land att leva i.  

Till den som vill känna sig riktigt trygg finns egentligen bara ett råd att ge; läs inte Riksrevisionens granskning Att hantera brottmål effektivt.

Mer läsning

Annons