Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rätt sätt att spendera skattepengar?

/

När människor diskuterar ROT- och RUT-avdrag låter det oftast väldigt gulligt och mysigt. De här skatteavdragen är tämligen oproblematiska när man beskriver dem som att de minskar på svartjobben, löser barnfamiljernas livspussel, skapar nya jobb – och allt detta utan att ens kosta statskassan särskilt mycket. Men naturligtvis finns det även baksidor av myntet.

Annons

När RUT-avdraget infördes 2007 så var det till att börja med till en kostnad som närmast kan betraktas som kaffepengar i statskassan. Den bilden är i skriande behov av uppdatering nu. Enligt färska siffror från Skatteverket kostade RUT- och ROT-avdragen 14,8 miljarder kronor under förra året. Varje månad i år har kostnaden varit högre än det föregående och när 2011 är slut kommer vi ha spenderat en bra bit över 15 miljarder på dessa två avdrag. 15 miljarder är lika mycket som hela det reformutrymme regeringen räknar med i årets budget. För jämförelsens skull kostar polisväsendet 19 miljarder.

För några veckor sedan rapporterades det om hur främst ROT-avdrag, men även RUT-avdrag, för mångmiljonbelopp används utomlands varje år. Den som betalar inkomstskatt i Sverige har möjlighet att utnyttja bägge avdragen i andra EU-länder. Skatteverket säger sig få uppemot 1 000 ansökningar per år – om allt från takomläggningar till köksrenoveringar – och det beviljas avdrag för mångmiljonbelopp, främst i Frankrike och Spanien.

ROT-avdraget kom till med motiveringen att det skulle dämpa krisen och stimulera vissa branscher i Sverige för att minska arbetslösheten. Men nog kan man undra hur den svenska arbetslösheten minskas av att mina skattepengar renoverar en inomhuspool i Nice eller kaklar badrum i spanska Costa Dorada (för att låna exemplen från en artikel i Metro)?

Nyligen gick Folkpartiet ut och krävde att maxgränsen för avdrag skulle höjas. Idag får en person göra avdrag för högst 50 000 kronor om året. Förra året var det 35 000 personer som nådde upp till den här maxgränsen. FP ville höja gränsen till 100 000 kronor per år och argumenterar att det är en jämställdhetsreform. Det är inte okej att familjer tvingas avstå från städ- och barnhjälpen det år som de renoverar hemma. För att säga det med ett direkt citat från jämställdhetsministern. För i hennes värld kan familjerna enbart lösa livspusslen när staten hjälper dem att köpa sig fria från sina ojämställda relationer.

Det är en fråga för sig huruvida man gillar ROT och RUT. Alla som kan läsa lite statistik kan se att dessa båda avdrag har fört med sig positiva effekter när det gäller sysselsättning samt minskat svenskarnas köp av svarta tjänster inom bygg och städning. Alla som kan läsa statistiken ser också att det framför allt är höginkomsttagare som gör avdrag och att det kan antas pågå en del fuffens, exempelvis att material faktureras som arbetskostnad.

Men det är egentligen en helt annan fråga om man tycker att det är väl spenderade statliga medel. 15 miljarder – mer än tre gånger så mycket som det nästa år satsas på att rusta järnvägen. Dessutom tycks en hel del av dessa miljarder gå till att bekosta arbeten som utförs av utländska företag på utländska villor som svenskar råkar äga. Även den mest entusiastiska avdragskramare måste väl kunna se det tveksamma i om det är väl spenderade skattepengar?

Eva Älander

Mer läsning

Annons