Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rasistisk omsorg driver kvinnorna inom SD

Bara en femtedel av Sverigedemokraternas medlemmar är kvinnor. Det är en sorts rasistisk omsorg och en dröm om att återupprätta hemmafrurollen som för dem till partiet, menar forskare i en ny studie.

Annons

Anders Neergaard är doktor i sociologi och forskare vid Linköpings universitet. Tillsammans med Diana Mulinari, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet, har han intervjuat kvinnor som är aktiva i Sverigedemokraterna. Han definierar partiet som kulturrasistiskt.

– De vill skapa motsatsförhållanden mellan vad de ser som vi "svenskar" och dem "invandrarna" eller vi "kristna västerlänningar" mot dem "muslimerna". Tidigare var deras rasism mer biologisk, men nu lyfter de i stället fram kultur, etnicitet och religion som ett hot mot vad de ser som svenskhet, säger Anders Neergaard.

I intervjustudien om varför SD-kvinnorna engagerade sig i partiet visade det sig att motivet var en slags rasistisk omsorg.

 – Dels gav kvinnorna uttryck för att den svenska välfärden och en diffus svenskhet är hotad av invandrade, men vi upptäckte också något annat. När SD-kvinnorna betonade problemet med invandring hävdade de att det också var av omsorg om flyktingar, att de hade det bäst i sina hemländer. Det finns en sådan etnopluralistisk idé, att människor har det bäst i sina "egna" länder. Det finns otaliga exempel på sådant tänkande i vår koloniala historia, hur västerlandet ska "hjälpa" människor i andra kulturer. Det här som vi kallar omsorgsrasism har också fått genomslag i Sverigedemokraternas biståndspolitik där de hävdar att vi hjälper andra människor bäst genom att ge dem stöd "där borta" inte här "hemma", säger Anders Neergaard.

Det fanns också ett annat viktigt skäl för de kvinnliga SD-medlemmarna att engagera sig i partiet. De vill upprätta en sorts hemmafruroll igen.

 – Flera av dem har en oklar yrkesidentitet, de är arbetslösa, sjukskrivna eller har tillfälliga jobb. Deras ideal är den klassiska kärnfamiljen med tydliga könsroller, men själva lever de inte så och har haft problem att uppnå det. De har gått igenom skilsmässor eller har trassliga relationer till sina barn. Samtidigt hittade de ett substitut för den här familjegemenskapen i partiet, säger Anders Neergaard.

Han ser flera skäl till att Sverigedemokraterna även fortsättningsvis kommer att få svårt att attrahera kvinnliga medlemmar och väljare. Att det är så få kvinnor som söker sig till Sverigedemokraterna beror bland annat på att just invandringsfrågan är mindre viktigt för kvinnor generellt. 

 – Kvinnorna röstar i större utsträckning till vänster och är i regel mer positiva till invandring än svenska män. Sverigedemokraterna har visserligen försökt bredda sin politik för att nå arbetarklasskvinnorna genom att driva frågan om rätt till heltid inom vård- och omsorg exempelvis. Studier visar att för kvinnor generellt är inte invandring ett bekymmer och dessutom gillar de inte Sverigedemokraternas politik med hårda straff, säger Anders Neergaard.

Annons