Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Råd för nedläggning av skolor

I det senaste protokollet från BUN finns en länk till en forskarrapport med titeln "Demokratisk förankring i skolnedläggningsprocesser" med åtta konkreta om råd hur man bäst organiserar en nedläggning.

Annons

Skolnedläggningar väcker starka känslor. Det vet forskarna – och det vet politiker som har tagit nedläggningsbeslut. Och motståndarna kan gå långt. Det finns exempel på både politiker och tjänstemän som har fått hatbrev, blivit misshandlade och fått bildäcken sönderskurna. För att göra en nedläggning så smidig som möjligt har forskarna sammanställt åtta konkreta råd, som bygger på erfarenheter skolnedläggningar runt om i Sverige. Så här ser forskarnas råd ut:

1. Rätt person på rätt plats

Det bästa är att ha en "arkitekt" bakom skolnedläggningsplanerna som kan svara på frågor och klarar trycket. Det optimala är om denna person inte bor på den berörda orten och allra helst inte i kommunen. Det är viktigt att kommunledningen backar upp den här personen.

2. Utred grundligt

Alla kommunföreträdare ska kunna lita på och hänvisa till utredningen som gjorts inför skolnedläggningen.

3. Välj rätt skola och rätt tidpunkt

Det är generellt lättare att lägga ner en skola som inte har många "grannar" och som få kommuninvånare har en känslomässig koppling till. Det är också generellt lättare att få gehör för en besparing om det är ekonomisk kris och andra verksamheter som också behöver spara.

4. Argumentera för dem som inte berörs

Vara tydlig med vad man prioriterar i det aktuella beslutet och vad alternativet är. Använd rätt personer med rätt trovärdighet i de aktuella frågorna för att understryka riktigheten i beslutet.

Det är framförallt väldigt viktigt att de 95–99 procent av invånarna i kommunen som inte är känslomässigt berörda av beslutet upplever att argumenten är rimliga. Utan den stora gruppens tysta stöd blir det väsentligt svårare att fatta och genomföra nedläggningsbeslutet.

5. Kommunanställda och lärarna bör vara med på planerna

Det går lättare om lärarna är med på planerna, särskilt om föräldrar och elever en stark känslomässig koppling till läraren.

6. Kort process

Långa offentliga planerings- och beslutprocesser med utdragna medborgardialoger skapar inte bättre förankrade beslut. I stället tenderar det till att stärka konflikten. Det är svårt att övertyga med logiska argument de som har en känslomässig koppling till frågan.

Dessutom ges grupper som generellt inte har några pedagogiska intressen i frågan, men som däremot har gott om tid att engagera sig, möjlighet att organisera sig om planerings- och beslutsprocesserna blir utdragna. De äldre generationerna i bygden engagerar sig ofta främst i syfte att "rädda" bygden.

7. Lägg mycket energi och dialog på frågan om hur

Ett sätt att bearbeta föräldrarnas känslor är att få dem att känna sig trygga i den nya situationen på den nya skolan. Bjud därför inte elever och föräldrar att vara med och påverka hur skolnedläggningen ska organiseras.

8. Var beredd på avtryck i sociala relationer men inte i valresultaten

Politiker kan bli utskällda och påhoppade i offentliga miljöer. På mataffären till exempel. Men det är sällan som nedläggningar påverkar valresultat.