Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Privata försäkringar genväg till vården

Är privata sjukvårdsförsäkringar den offentliga vårdens räddning eller dess undergång? På bara fem år har antalet privatförsäkrade ökat med 67 procent och i dag har över en halv miljon svenskar en egen försäkring.

Annons

Få av dem har försäkrat sig på egen hand, det har deras arbetsgivare gjort och det finns skäl för det. Det har nämligen visat sig att företag som sjukvårdsförsäkrar sin anställda har 20 procent lägre sjukfrånvaro än de företag som inte gör det. Genom försäkringarna får deras anställda vård hos privata vårdgivare i Sverige, men också i Danmark och Tyskland.

– Arbetsgivarna tecknar den här försäkringen för minska sjukskrivningar och produktionsbortfall, förklarar Kristina Ström Olsson, ekonom på branschorganisationen Svensk Försäkring.

Enligt Sveriges Kommuner och Landstings analys beror ökningen av försäkringarna delvis på de långa kötiderna till vården och de höga sjukskrivningstalen. Arbetsgivarna vill inte att deras anställda ska fastna i köer till den offentliga vården och väljer därför se till att de får tillgång till privat specialistvård i stället.

– De här försäkringarna har vuxit fram i takt med att företag och privatpersoner inte upplever att vården lever upp till deras krav på den och att den inte är tillräckligt tillgänglig, säger Kristina Ström Olsson.

Trots att drygt 573 000 svenskar har en privat sjukvårdsförsäkring utgör de en blygsam del av de totala sjukvårdskostnaderna, bara en halv procent.

Det kan jämföras med andra EU-länder som Frankrike eller Tyskland där vården som betalas genom privata försäkringar utgör mellan en tiondel och en sjättedel av sjukvårdskostnaderna.

Den typiske försäkringstagaren är en välutbildad och välbärgad medelålders man som är storstadsbo och med chefsposition på ett större företag. Men försäkringsbolagen under 2000-talet har riktat sig till bredare befolkningslager och på så vis har försäkringar som tidigare uppfattas som gräddfiler för direktörer, fått en helt annan legitimitet. Nu försäkrar fackföreningar som SACO och TCO sina medlemmar och till och med statliga företag och enskilda kommuner har börjat teckna privata sjukförsäkringar för sina anställda.

– Förr var det "viktigare" personer som företagsledare som fick de här försäkringarna, men nu är det vanligt att företag försäkrar alla sina anställda, säger Kristina Ström Olsson.

OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, har i en rapport konstaterat att privata sjukvårdsförsäkringar ökar vårdens resurser, ger större valfrihet för patienterna men utmanar också principen om vård på lika villkor och tenderar att öka länders sjukvårdskostnader.

I dagsläget oroas inte SKL för att de privata försäkringarna utgör ett hot mot den solidariskt finansierade offentliga vården, men i framtiden kan de komma att bli det om förtroendet för offentlig vård sjunker. En växande marknad för privata sjukförsäkringar kan också på sikt göra att resurser, inte minst i form av vårdpersonal, knyts till privata vårdgivare som får sin inkomst genom försäkringarna.

Redan nu har en del offentligt drivna sjukhus börjat ta emot privatförsäkrade patienter, exempelvis bestämde Stockholms läns landsting redan 2008 att deras verksamhet skulle få ta emot privat försäkrade patienter. I framtiden kanske fler sjukhus lockas att av ekonomiska skäl teckna avtal om att ta emot försäkrade patienter som ger bättre och mer påkostad service.

– Det är möjligt att de privata sjukvårdsförsäkringarna kommer att bli en viktigare del av den svenska sjukvården, men det kommer inte att ske utan motstånd och debatt, säger Stefan Ackerby, tidigare tillförordnad samordnare på SKL.

I Sverige har den privata försäkringsmarknaden för sjukvård vuxit fram utan politisk inblandning, men i samhällsdebatten har den snabba tillväxten av den beskrivits både som ett hot mot en jämlik vård och som en välgörare, på så vis att den offentliga vården frigjort resurser till mer behövande.

– Vi kommer att få sätta oss ner och diskutera försäkringarnas roll i framtiden. Är de ett komplement till den offentliga vården? Det finns redan i dag vård som landsting prioriterar bort som andra aktörer kan ta hand om. Vi låter nu en utomstående forskare undersöka hur sjukvårdsförsäkringarna utvecklas. Vi vill se om de har frigjort resurser till den offentliga vården eller om de möjligen har tagit resurser från den, säger Kristina Ström Olsson.

Fotnot: Stefan Ackerby har avlidit sedan intervjun gjordes.