Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Pojkar och flickor väljer allt mer olika till gymnasiet

Skillnaden mellan vad pojkar och flickor väljer för utbildning på gymnasiet ökar i länet. Dessutom har allt fler ungdomar svårt att ta sig in på gymnasiet.
Det bekymrar Region Gävleborg som tror att länet vinner på att få en mer jämställd och kompetensstark arbetskraft.
– Det är en signifikant skillnad och högst oroande, säger kompetensstrategen Thomas Lundberg.

På 17 av 24 gymnasieprogram i länet är mer än 60 procent av eleverna antingen flickor eller pojkar. Skillnaden mellan könen har dessutom ökat i länet under de senaste 15 åren. Inom de program där antingen flickor eller pojkar utgör mer än 60 procent av andelen elever har skillnaden mellan könen totalt sett vuxit från 68 till 75 procent.

– Det är önskvärt att vi exempelvis får fler män i förskolorna. I dag träffar många elever på manliga lärare först när de kommer upp i högstadiet. Att fler män börjar jobba inom vården skulle också vara bra och sannolikt dra upp löneläget där, säger Thomas Lundberg, kompetensstrateg på Region Gävleborg som har sammanställt en rapport om situationen.

Könsskillnaden syns framför allt inom industri-, bygg-, fordons- och elprogrammet, där bara 3 till 17 procent av eleverna är flickor. Omvänt är det bara tre till tolv procent av pojkarna som läser till frisörer, undersköterskor eller hotell- och turismprogrammet.

Läs mer: Regeringen uppvaktades om kompetensbristen i länet

I Gävleborg är pojkarna inte heller några teoretiker, flickorna dominerar även inom naturvetenskapsprogrammet, ekonomiprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och humanistiska programmet.

Problemet som Region Gävleborg ser det är att gamla mönster hindrar länets unga att utforska vilken kompetens och utbildning de vill skaffa sig. Det kan också få följden att arbetsmarknaden blir utan personer som hade passat för vissa yrken.

– Individen får välja vilken utbildning hon eller han vill, men ur ett samhällsekonomsikt perspektiv är det en förlust. Sedan kan vi fråga oss i vilken mån vi gör fria val när vi väljer studier. Att börja diskutera yrkesval i högstadiet är alldeles försent. En del föreslår att det ska göras i femte klass, men jag tror att man borde börja redan i lågstadiet, säger Thomas Lundberg.

En mer jämställd kompetens hos befolkningen kan bidra till länets ekonomiska utveckling.

– En mångfald av olika människor och perspektiv har visat sig vara viktigt för innovation i en ekonomi, säger Niclas Cronsell avdelningschef för arbetsmarknads- och kompetensavdelning som också arbetat med rapporten.

Läs mer: "Pojkarna lägger mindre tid på att plugga"

Könsfördelningen i hur många flickor och pojkar som går utbildningar kan också göra att studiemiljöer stöter bort elever.

– Det här är socialt konstruerat och det är starka strukturer som styr. Vi väljer de yrken som vi känner igen att andra i vår uppväxtmiljö jobbar med. Att som tjej söka till byggprogrammet är ett normbrott och tyvärr har vi sett att tjejer som börjar byggprogrammet slutar efter ett tag därför att det är för "grabbigt", säger Niclas Cronsell.

I förlängningen kan bristen på jämställdhet också få effekter på befolkningen. Statistiska centralbyråns prognos för länet visar att det inom de närmaste 25 åren kommer att få ett överskott på män. Ett viktigt skäl till det är att en majoritet av de människor som kommer till länet från andra länder är män. Men samtidigt minskar också andelen kvinnor även i kommuner som Söderhamn där befolkningen väntas minska över tid. Länet kan bli en plats där kvinnor inte känner sig välkomna eller ser möjligheter att utvecklas.

– Samtidigt är det många kvinnor som utbildar sig för att vara tillgängliga för en regional arbetsmarknad, som inom vården eller skolan. Att de väljer de yrkena gör också att de behöver läsa teoretiska program på gymnasiet för att kunna studera vidare, säger Niclas Cronsell.

Något annat som bekymrar regionen är att andelen elever som går i introduktionsprogram, det vill säga läser in gymnasiebehörighet, är högst i hela Sverige. Nästan var sjätte elev i Gävleborg kommer inte in på gymnasiet och trots att eleverna har blivit färre sedan förra året han andelen som inte når gymnasiebehörigheten ökat med 13 procent. En viktig förklaring till det är att det är många unga som kommit som flyktingar från andra länder till länet.

– De förväntas inte bara lära sig svenska utan samtidigt också klara kraven i vår grundskola och det är inte så lätt när man kommer till ett nytt samhälle, säger Thomas Lundberg.

Att skaffa sig en högre utbildning ökar möjligheterna till arbete i länet. Bland dem som har högskoleutbildning är bara 2,4 procent arbetslösa bland de som endast har grundskoleutbildning är arbetslösheten över 16 procent.

Ledare: Lilian Sjölund: Skolresultaten störtdyker