Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Piratlivets baksida

En av föreställningarna som spelas under Hudiksvalls teatervecka är Lars Forssells pjäs Lasse i Gatan, som Hudiksvalls Teaterakademi tagit sig an.

Annons

Alla har vi väl lekt sjörövare någon gång. Klätt ut oss med klut om huvudet och svart lapp för ögat. Pippi Långstrump på de sju haven, Kapten Blod och Pirates of the Caribbean har präglat bilden om de oförvägna, blodtörstiga men ändå rättvisa piraterna som rövade från de rika handelsskeppen.

Verklighetens bild är inte lika romantisk, och det är den som Lars Forssells pjäs från 1982, Lasse i Gatan, eller Pirater, handlar om. En handling, som kanske borde kunna ge paralleller till dagens rofferier i andra piratverksamheter, men knappast gör det.

Hudiksvalls teaterakademi har tagit upp pjäsen, i regi av Tommy Mellström, som berättar om en verklig person ur historien. Lars Gathe från Onsala, en ung pirat som redan som 20-åring fick offentlig status som kapare med beskydd av kung Karl XII. Han till och med adlades och fick efternamnet Gathenhielm tack vare sina lyckade sjöröverier. Mest höll han sig dock på landbacken i verkligheten.

Teaterrummet, en trappa upp på 316 Kubik på Storgatan i Hudiksvall, har förvandlats till ett 1700-talsfartyg, med utkik vid masten, kajutor och däck för den stora runda ratten.

Publiken sitter längs relingen på båda sidor av skeppet , och spelet med ensemblens sju män och två kvinnor pågår i mitten.

I en prolog vänder sig regissören direkt till alla "landkrabbor" i publiken, som tror att livet till havs är äventyr och salta stänk från havets vågor. Nu ska vi få uppleva sanningen.

Här kommer Lars Gathe in i bilden redan 1705, som 16-åring, och uppviglar besättningen mot kaptenen. Fredrik Bergsten i rollen som Lasse i Gatan visar snabbt sin ärelystnad och sina drömmar om rikedom och makt, men imponerar med sin erfarenhet på den ännu yngre matrosen Olle, spelad av Niklas Skog. I pjäsen är kaptenen gift med Ingela, Linda Bunne, som, dock utanför kvällens berättelse, senare gifter sig med piraten.

Pjäsförfattaren Lars Forssell var en ordvig poet, dramatiker och översättare, och hans rimmade berättelse har många fyndiga formuleringar och skarpa replikväxlingar.

Livet ombord på skeppet Sanningen, som styr vidare mot Västindien, är inte så upplyftande, Alla är osams med alla och den kalla Ingela låter sig inte imponeras av barndomskärleken Lasse.

Men det räcker inte att ensemblen är samspelt och att replikerna sitter. Föreställningen saknar till stor del liv. Den är jämntjock utan så många dramatiska höjdpunkter och inte förrän på slutet får historien kött och blod.

Det är när Rosita, spelad av Mona Elmström, träder in som lättfotat sällskap till Lasse, och bjuder på lite kontraster i eländet. Den kanske roligaste scenen är när besättningsmannen, Såg, väl spelad av Peter Jonaszon, beskriver vad Lasse och Rosita har för sig i kajutan. Det är Rosita, som genom att spå Lasse i handen sedan beskriver kaparkungens vidare historiska öden i kungens tjänst.

Föreställningen Lasse i Gatan spelas dagligen denna vecka till och med lördag på 316 Kubik.