Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Pengar fonderas till kärnavfallsfonden

Berndt Magnusson skriver (5/1 på helahalsingland.se) om dolda avfallskostnader i kärnkraften som konsumenterna betalar men inte känner till.

Annons

Han har rätt så till vida att alla kraftslag har kostnader från hela livscykeln som inbegriper planering, bränsle, byggande, drift och avveckling/rivning. Dessa kostnader formar kraftslagets totala kostnader och finns med i de bud som elproducenterna lämnar till börsen varje dag. Utifrån dessa bud och efterfrågan på el utformas börspriset som ligger bakom elavtalen till kunderna.

När det gäller en del av kärnkraftens tillverkningskostnader – avfallshanteringen/rivningen – så fonderas löpande pengar till kärnavfallsfonden bland annat av kärnkraftproducenterna. Här finns nu cirka 50 miljarder och var tredje år görs nya kalkyler för att löpande säkerställa att bedömningarna av kostnadsbilden håller. Kärnavfallsfonden är en statlig myndighet och det är regeringen som årligen beslutar hur stor avgiften ska vara efter förslag från Strålsäkerhetsmyndigheten.

Uppgifter om avgiften till fonden finns tillgängliga för allmänheten. Men då den inte kan kopplas till vare sig din eller min elanvändning i kWh, utan är precis som ovan en kostnad som producenten tar med vid sin budgivning, så finns den inte med på elfakturan. Här finns heller inte avgifter med som fastighetsskatt eller effektskatt på kärnkraft som är ännu högre än fondavgiften. Kostnaden för utsläppsrätter hos fossilkraften finns heller inte med på fakturan, även denna kostnad hamnar hos producenten som får väga in den i sina bud till elbörsen.

Det svenska systemet för omhändertagande av det radioaktiva avfallet har kommit långt jämfört med andra länder och ses internationellt som en förebild. Systemet tar hand om nuvarande kärnkraft och är inte dimensionerat för nya kärnkraftverk. Det finns en koppling mellan mängden använt bränsle och den totala kostnaden för avfallshantering, så om nya kärnkraftverk ska byggas eller drifttiden på nuvarande kärnkraftverk förlängs förändras förutsättningarna och nya kalkyler tas då fram.

Berndt Magnusson frågar om hur länge vi ska ha kärnkraft i Sverige. Det är svårt att ge ett tydligt svar här. Tidigare politiska beslut om stängning har upphävts och det är åter tillåtet att bygga kärnkraft. Därmed är det upp till investerare att avgöra om ny kärnkraft ska byggas, förutsatt att tillstånden ges. Det är svårt att säga hur länge dagens kärnkraft finns kvar.

Sedan går vi över till elcertifikaten där jag kommenterade att vindkraften byggs ut mest, något som jag står fast vid. Vilket annat kraftslag har visat samma glädjande utveckling de senaste åren? Magnusson har sedan rätt i att också viss vattenkraft är berättigad till elcertifikat och även vissa biobränslen, där de mesta pengarna för certifikaten hamnar. Vi kan lägga till solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk för att få den kompletta bilden.

Certifikatskostnaden är en kostnad som läggs ovanpå elpriset, precis som skatt och moms. Här är det politiska målsättningar på europeisk, nordisk och svensk nivå som sätter kraven på hur stor volym certifikatsberättigad produktion som ska finnas.

Det var från början (år 2003) krav på särredovisning av elcertifikaten på elfakturan. Dessa krav togs bort år 2007. Energimyndigheten utredde sedan frågan om att eventuellt återinföra kravet på särredovisning men kom år 2012 fram till att det inte var lämpligt. Några elföretag väljer trots detta att särredovisa certifikaten.

Kalle Lindholm

pressansvarig Svensk Energi

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel