Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Patientperspektivet som försvann

/

Vi har en myndighet för vårdanalys. Det finns professorer i patientsäkerhet. Och ändå kan landstingets divisionsledning besluta att ambulanssjukvårdarna ska bli hemsjukvårdare på natten. Och distriktssköterskorna ska påtvingas helg- och nattjour. För kaffepengar.

Annons

Att alltid utgå från ett patientperspektiv när vård planeras, är en lika självklar, som vacker devis. Men om nya rutiner införs som rimmar illa med tillgången på personalresurser och där personalföreträdarna inte alls tillfrågats, blir patientperspektivet en ihålig slogan, som inte alls efterlevs.

För vem vet bäst och mest om hur det fungerar, eller inte fungerar, om inte ambulanssjukvårdarna och distriktssköterskorna?

Från första februari får ambulanssjukvårdarna i Hälsingland nya arbetsuppgifter. Mellan nio på kvällen och sju på morgonen ska de ta över alla hembesök, något som tidigare skötts av hälsocentralerna. Resurserna räcker inte till och nu riskerar både de akuta uttryckningarna och primärvården att försummas visar ambulanssjukvårdens egen vårdanalys.

En hjärtinfarkt eller stroke kan som bekant inte vänta. Och hur ska prioriteringarna göras ute på fältet när krockarna uppstår, kan man undra.

Samtidigt som denna nyordning införs ska också distriktssköterskornas arbetsuppgifter förändras. När ambulanserna far runt i landskapet och ägnar sig åt hemsjukvård på nätterna, ska distriktssköterskorna ha jourberedskap. Eller rättare sagt, när ambulansen måste åka på akuta uttryckningar ska distriktssköterskorna vara beredda att ta hand om nödvändiga hembesök. Fjorton kronor i timmen för en vardagskväll, 28 kronor som extra helgersättning.

Och detta föga generösa erbjudande kommer i en tid när sjuksköterskor börjar bli en bristvara, likt läkare.

I Gästrikland mullras det i leden och flera hotar med att packa sina väskor och dra till Dalarna. Eller Norge.

Vårdförbundet är mycket kritiskt till beslutsgången. Tidigare har facken fått vara med och utarbeta nya arbetsrutiner. Nu ställs man inför fullbordat faktum.

Och patientsäkerhetsperspektivet? Vem har satt det i första rummet när en dylik organisationsförändring genomförs?

Fredrik Lennartsson heter chefen för den relativt anonyma Myndigheten för vårdanalys. I måndagens Svenska Dagbladet redogör han för en rapport som visar att svensk hälso- och sjukvård inte alls lever upp till denna viktiga föresats. Att det råder kvalitetsbrister som i förlängningen betyder att patienternas tillfrisknande försenas och att vården blir onödigt dyr.

Att svenska patienter i en internationell jämförelse i minst utsträckning upplever att de är delaktiga. En av fem får inte ens veta vem de ska kontakta om det uppstår problem sedan de skrivits ut från sjukhus.

Vården är oftare organiserad utifrån de administrativa behoven, snarare än utifrån patienternas behov konstaterar Fredrik Lennartsson.

Nyordningen för ambulanssjukvården och distriktssköterskorna verkar vara ett exempel på detta. En schemaläggning som ser utmärkt ut på pappret.

Men där personal- och patientperspektivet helt försvunnit.

Sista januari kommer ett förslag till ny patientlagstiftning. Men i det här fallet går det alldeles utmärkt att tillämpa de lagar och regler som finns.

Och personalen kan man alltid lyssna på. De jobbar med patienterna. Varje dag.

Mer läsning

Annons