Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Partilojalitet viktigare än trovärdighet?

Vad är viktigast, lojaliteten mot partiet eller trovärdigheten som präst?
Helle Klein är politisk chefredaktör på Aftonbladet och en av landets tydligaste megafoner för den rödgröna oppositionen i allmänhet och Socialdemokraterna i synnerhet. Samtidigt är hon präst i Svenska kyrkan, en roll som gäller 24 timmar om dygnet.

Annons

Men vad gäller då dessa båda roller står i konflikt med varandra? Är lojaliteten med partiet viktigare än trovärdigheten som präst?

Orsaken att jag ställer den frågan är Helle Kleins ledare i samband med den så kallade Littorinaffären.

Låt oss först slå fast att han kan vara skyldig till sexköp och i så fall är det både uppseendeväckande och förkastligt.

Men han kan också vara oskyldig. Och måste betraktas som sådan tills skulden är bevisad eller erkänd.

Ändå skriver Helle Klein i en ledare i AB om händelsen som "en sjaskig historia om ännu en maktens man som ägnats sig åt sexköp". Ingen tvekan alltså.

Hon dömer honom som sexköpare. Utan erkännande, utan förundersökning, åtal och dom.

Hon kritiserar givetvis också statsminister Fredrik Reinfeldt och ställer den retoriska frågan: "Har han skyddat en brottsling?"

Bara för att han inte ställer upp på Aftonbladets version.

Så agerar en präst som borde ha Bergspredikans ord om att inte döma någon i ryggmärgen.

Troligen motiverar Helle Klein sitt agerande med att hon väljer att tro på den svagare, den som säger sig ha blivit utnyttjad, i stället för att tro på en av maktens män.

Det är en relevant och rimlig hållning som finner stöd i Nya Testamentet. Men den kan inte tillämpas generellt och okritiskt.

Att ha makt är inte alltid liktydigt med att missbruka sin makt. Och att tillhöra de svagare i samhället innebär inte per definition att man alltid ät trovärdig.

Men vad säger kyrkan om ett sådant agerande? Får en präst i svepande ordalag, inte bara antyda, utan fastmer offentligt slå fast att en medmänniska är sexköpare på så lösa grunder?

Utan att öppet redovisa sina skäl.

Kan en präst i Svenska kyrkan samtidigt vara en av landets mest partilojala megafoner och samtidigt göra anspråk på att vara en trovärdig själasörjare och präst?

I det här fallet är det helt uppenbart att det råder en konflikt mellan dessa båda roller och uppgifter.

Tyvärr har partilojaliteten fått få före trovärdigheten som präst.

Visserligen är det snart val. Men det motiverar inte vilka stolligheter som helst.

Mer läsning

Annons