Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Panikångest – kroppens naturliga reaktion

Drygt 2,2 procent av den svenska befolkningen lider av panikångest. Attackerna i sig är helt ofarliga men det är viktigt att söka hjälp i tid.
– Många börjar undvika situationer som kan utlösa panikångest. Det leder ofta till ett inrutat liv, säger psykolog Per Carlbring.

– Många blir rädda och tror att de håller på att bli galna under sina attacker, de känner en oro inför att hamna i en kronisk psykos. Man kan säga att paniksyndrom är en fobi för ens kroppsliga reaktioner, säger Per Carlbring som är psykolog och har forskat på paniksyndrom sedan 1999.

Det finns tretton fasta symtom på panikångset – eller paniksyndrom vilket är den kliniska benämningen. Om man under sitt tillstånd samtidigt har fyra av dessa symtom, så har man en panikattack. För att få diagnosen krävs att det här händer minst två gånger på kort tid.

Läs också: "Det måste pratas mer om förlossningsdepression inom mödravården"

Ofta handlar det om andningssvårigheter, domnade kroppsdelar, tunnelseende, svettningar, overklighetskänslor och illamående.

Attackerna kommer plötsligt och syndromet bygger på att det inte finns någon objektiv fara. I stället blir den drabbade rädd för kroppens reaktioner och tolkar dem som en analkande katastrof.

Läs mer: Linnéa driver en blogg om sin panikångest: "Jag har skämts så mycket för det här"

Symtomen är egentigen våra naturliga reaktioner på kamp eller flykt. De upplevs som mycket obehagliga, men är inte farliga.

Läs också: André har vunnit kampen mot droger och ångest – hittade tillbaka till fotbollen

– Men det är viktigt att söka hjälp i tid. Ungefär hälften av de som har paniksyndrom får också agroafobi vilket innebär att man undviker situationer som man vet kan utlösa en attack. Det leder ofta till ett ensamt och inrutat liv, säger Per Carlbring.

Ungefär 2,2 procent av den svenska befolkningen utvecklar ett paniksyndrom. Men prognoserna för att bli bättre är mycket goda och majoriteten av alla som drabbas lär sig att hantera symtomen. Per Carlbring menar att kognitiv beteendeterapi eller antidepressiva preparat är den bästa behandlingen.

– Om man tror sig vara drabbad bör man uppsöka sin vårdcentral.

Läs också: Bengt bytte systempåsen mot ett värdigt liv

Det finns fortfarande inget svar på varför en del drabbas av det här. Men forskarna tror att det handlar om både arv och miljö. Det finns heller inga studier på om paniksyndrom är någonting som överlag har ökat eller minskat.

Hur är samhällets syn på paniksyndrom?

– Jag tycker vi pratar betydligt mer om det här nu än för bara 20 år sedan. Allt fler offentliga personer träder fram och berättar att de lider av detta. Tabustämpeln börjar tvättas bort.