Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

På längden och på tvären

/

Resultaten i skolan mäts på längden och på tvären. Om och om igen. Och det är viktigt. Grundskolans kunskaper är en förutsättning för all vidare utbildning. Det är därför viktigt att veta vad eleverna lär sig i skolan.
Skolstatistik är dock en djungel.
Men Skolverket sammanställer varje år slutbetygen för grundskolan - ett enkelt och konkret sätt att mäta hur mycket eleverna kan efter nio år i grundskolan. Betygen säger inte allt – men ganska mycket.

Annons

Och som Ljusnan berättade i gårdagens tidning är resultaten i Bollnäs skolor lysande– långt över rikssnittet.

Bollnäs grundskolor har lyckats med flera saker.

För det första har skolorna i Bollnäs inga elever som saknar betyg i alla ämnen alltså hoppar av skolan.

För det andra klarar många av eleverna målen i alla ämnen.

Dessutom är det få av de elever som gick ut nian i våras som inte är behöriga till gymnasieskolan - godkänt i svenska, matematik och engelska.

Visserligen borde alla elever få godkänt i dessa tre ämnen efter nio år i grundskolan. Men nära nog är ett gott betyg.

Den skola som har flest behöriga elever till gymnasieskolan är Gärdesskolan.

Det är värt att uppmärksamma. Antalet elever på den skolan har halverats efter att friskolan Lust&Lära startade i höstas. Men det kan inte vara på grund av undervisningen eller resultaten.

Där måste man nog leta efter andra orsaker.

Även Granbergsskolan är värd att studera noga. De har under de senaste åren höjt sina resultat kraftigt och har nu näst bäst resultat i kommunen, om man ser till gymnasiebehörighet.

Har då alla kommuner som Bollnäs, nära 95 procent av sina elever behöriga till gymnasieskolan? Inte direkt.

Genomsnittet i Sverige är att 88 procent av eleverna, efter nio år i grundskolan, är behöriga till gymnasiet.

I Ovanåker är resultaten sämre än i Bollnäs. Något som borde oroa skolpolitikerna.

Där är det 15 procent av eleverna som lämnar nian utan godkänt i svenska, engelska eller matematik och därmed är de heller inte behöriga till gymnasieskolans nationella program.

Andelen som klarar sig med godkänt i alla ämnen är också betydligt lägre än i Bollnäs och även lägre än riksgenomsnittet. Politikerna i Ovanåker borde verkligen analysera skolresultaten.

Något som brukar vara tydligt för framgång är att det inte handlar om pengar. Naturligtvis måste skolan få ordentligt med resurser. Mer pengar ger dock inte automatiskt bättre resultat.

Avgörande brukar istället vara engagerade lärare och ett gott ledarskap.

Och en kommun som satsar på skolan har större möjligheter att dra till sig engagerade lärare och rektorer.

Hotbilden mot grundskolan i Bollnäs är naturligtvis de kraftiga besparingar som ligger över skolan. Minskade årskullar och finanskris har ställt stora krav på skolan att spara.

Det är viktigt att Bollnäs håller i sin topposition och strävar efter ännu bättre resultat.

Och för Ovanåkers del krävs det en hel del fundering på vad som kan höja resultaten.

Grundskolan är viktig. Utan en bra grund att stå på kommer eleverna från Bollnäs och Ovanåker ha svårt att ta sig vidare, något som behövs för att kommunerna ska överleva på sikt. Och då kan man inte nöja sig med annat än att vara bäst i Sverige.

Mer läsning

Annons