Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Otrygga förlossningar kostsamma

Det är en följetong som saknar slut. Situationen på landets förlossningskliniker tycks hopplös att komma till rätta med.

I år, liksom varje år när sommaren närmar sig, sitter höggravida kvinnor från norr till söder och oroar sig för om de skall få plats på sitt närmaste sjukhus när bebisen är på väg ut, eller om de ska tvingas åka många extra mil i fullt värkarbete med risk för att föda vid vägkanten. Lika oroade är barnmorskorna som ser kolleger gå in i väggen och i många fall upplever att de under rådande omständigheter varken orkar eller hinner göra ett fullgott jobb.

En majoritet av kvinnorna i vårt samhälle får någon gång i livet barn och i de allra flesta fall går förlossningen bra. Därför ses förlossningar ofta som något naturligt och relativt okomplicerat. Det är lätt att glömma bort att barnafödsel är en av de mest fysiskt och psykiskt påfrestande en kvinnokropp kan utsättas för. Det var inte särskilt längesedan många kvinnor dog i barnsäng och spädbarn skadades för livet till följd av osäkra förlossningar.

Nyligen rapporterade Sveriges Radio att tretton av nitton avdelningar i Vårdförbundet man talat med anser att situationen i förlossningsvården är värre i år än tidigare (17/5). Det är helt orimligt att det skall behöva vara på det viset.

All forskning pekar på att såväl förlossningsskador som depressioner och anknytningsproblem efter födseln minskar om kvinnan känner sig trygg.

Ett sätt att så långt som möjligt garantera detta är att de inte nekas plats när det är dags och att ansvarig barnmorska har möjlighet att vara närvarade genom hela förlossningen och inte tvingas rusa fram och tillbaka mellan salarna. Lika viktigt är bra eftervård på BB. I dag vittnar kvinnor ofta om att de känner sig pressade att åka hem redan några timmar efter att barnet kommit ut, trots att de egentligen velat och behövt stanna kvar för att återhämta sig och få igång amningen.

Att landsting och regioner inte förmår tänka långsiktigt och se vinsterna, såväl mänskligt som ekonomiskt, av att ge kvinnor trygga förlossningar och barnmorskor goda arbetsvillkor är både märkligt och sorgligt. De kronor man sparar på att nedbemanna, rationalisera och tvinga hem kvinnor förtid äts tveklöst upp av kostnader för skador, amningsproblem, utbrändhet och dyra bemanningsföretag. Om vi även i framtiden skall ha en trygg förlossningsvård måste politiker och ansvariga tjänstemän skaffa framförhållning och börja visa respekt för Sveriges födande kvinnor och för barnmorskeskrået. Nu.