Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vuxna analfabeter blir aldrig ingenjörer

/

Annons

Från vänster till höger är riksdagens partier överens om att något måste göras för att få fler nyanlända i arbete. Men det är också det enda de är överens om, det blev tydligt när riksdagen debatterade under rubriken "vägen in på arbetsmarknaden".

Samtliga allianspartier har på lite olika sätt lagt förslag som avser att få till stånd lägre ingångslönerna. Regeringen och Vänsterpartiet säger nej. Sverigedemokraterna vill inte ens ha invandrarna här och bidrar därför heller inte konstruktivt till debatten.

Statsminister Stefan Löfven sa i sitt inledningsanförande att han är emot "statligt sanktionerade fattiglöner" och att regeringen "sänker inte löner, vi höjer kunskaper."

Det låter förstås bra. Sverige har historiskt växt sig starkt genom att successivt höja arbetskraftens kompetens och produktivitet. Det ska vi fortsätta att göra. Det finns absolut inget självändamål med att få fler att arbeta i enklare jobb om de lika gärna skulle kunna ta bättre betalda jobb med högre produktivitet. Problemet ligger inte där.

Problemet är snarare att en betydande del av de nyanlända inte i en handvändning kan lära sig tala bra svenska och läsa in en gymnasieutbildning. För denna grupp står valet, tyvärr, ofta mellan att inte ha något jobb eller att ha ett enklare jobb som inte ställer så höga krav på utbildningsnivå. Med dagens höga ingångslöner finns nästan inte den typen av arbetstillfällen i Sverige. Eller de är i alla fall sällsynta.

Från vänsterhåll vill man få det till att skiljelinjen går mellan att höja kompetens och att sänka löner. Från högerhåll vill man få det till att skiljelinjen går mellan att arbeta och att ta emot bidrag.

Det vore bra om man kunde inse att vägen framåt rimligen måste innefatta både betydande utbildningsinsatser och åtgärder som möjliggör fler enklare arbeten. För det finns förstås stora skillnader inom gruppen nyanlända invandrare.

Det finns akademiker som eventuellt behöver komplettera sina utbildningar lite grann för att sedan vara redo att ta högkvalificerade jobb.

Det finns unga med grundläggande utbildning som i första hand behöver läsa in gymnasiekompetens.

Och det finns äldre personer med låg utbildning där det kanske inte är rimligt att tänka sig att många års utbildning är den bästa lösningen.

Gemensamt för samtliga grupper är emellertid behovet att lära sig åtminstone grundläggande svenska.

Redan i dag finns det rätt långtgående möjligheter för arbetsgivare att anställa nyanlända till kraftigt reducerade kostnader genom olika former av bidrag och subventioner. Det används i ganska liten utsträckning. Det kan man tolka dels som att systemen är alldeles för krångliga för att företagare ska bemöda sig med att sätta sig in i dem. Dels kan man tolka det som att det är viktigare för en arbetsgivare att hitta rätt kompetens än att hitta billig kompetens. För ett företag som har ett skriande behov av kompetenta ingenjörer spelar det ingen roll att det går att anställa låt säga en syrier med nio års utbildning till en väldigt låg kostnad. Men alla har heller inte förutsättningar att slå sig ner i skolbänken och efter några år komma ut som en fullfjädrad ingenjör redo att ta anställning i första bästa företag. Däri ligger den stora utmaningen.

Mer läsning

Annons