Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vem ska egentligen hålla i styret?

/

Håller tjänstemännen på att ta över makten på politikernas bekostnad? Sköts kommunerna allt mer som stora företag? Har vi för svaga och okunniga politiker och för starka och kunniga tjänstemän?

Annons

I lördagens Söderhamns-Kuriren publicerade de båda journalisterna Kirsten Bjerknes och Fredrik Björkman några lysande artiklar som visade på den svåra rollfördelningen mellan politiker och tjänstemän.

De handlade om Söderhamn, men problematiken är allmängiltig för de allra flesta kommuner.

Var finns egentligen makten? Hos de folkvalda politikerna som har det yttersta ansvaret? Eller hos de anställda tjänstemännen?

Moderatpolitikerna Viktor Wärnick tycker att tjänstemannainflytandet gått alldeles för långt och tycker rent av att de ska lämna lokalen när nämnden ska diskutera och besluta.

Samtidigt säger han om en av chefstjänstemännen att han är "extremt kompetent".

Innebär det att de kompetenta tjänstemännen ska stå utanför diskussionen som ska föras av de mindre kunniga och pålästa fritidspolitikerna?

Många nämndeledamöter är dessutom inte ens folkvalda. Det är bara de som sitter i fullmäktige som är direkt folkvalda.

De övriga, flertalet, som befolkar nämnder och styrelser, är ditsatta av de politiska partierna. Det finns inte ens några krav att en ordförande i en nämnd ska vara folkvald!

Självklart ska kommunerna styras av de folkvalda politikerna. Men inte med de krångliga och ineffektiva beslutsvägar som de flesta kommuner håller sig med idag.

I värsta fall kan samma fråga diskuteras flera gånger av samma politiker. Först i en nämnds arbetsutskott, sedan i nämnden, i kommunstyrelsens arbetsutskott och i kommunstyrelsen. För att slutligen hamna hos kommunfullmäktige.

Då är frågan manglad, eller "förankrad", så många gånger att de som har en avvikande uppfattning i kommunfullmäktige inte kan ändra på beslutet.

"Extremt kunniga" tjänstemän, som kommer in tidigt i processen, har ju alla möjligheter att påverka och styra utvecklingen. Och ska göra det i kraft av sin kompetens.

Problemet är att rollfördelningen ofta är oklar mellan politiker och tjänstemän. Inte sällan grottar politiker ner sig i någon enskild detaljfråga, medan man litar till tjänstemännen i stora övergripande frågor.

Avskaffa i stället nämnderna och gör kommunstyrelsen till en enda driftsnämnd. Och stärk kommunfullmäktige, där de folkvalda sitter, som debattforum och beslutande organ.

Detta kräver att kunniga politiker sätter klara och tydliga mål och ramar, och ger förvaltningscheferna mandat att bedriva verksamheten utifrån dessa mål och ramar.

Det skulle innebära att färre politiker - men inte färre folkvalda politiker - leder kommunens verksamhet.

Att det finns många politiker som möts i nämnder, diskuterar och beslutar, ser många som en garanti för demokratin.

Det skulle vara bättre med färre politiker än idag, men att dessa ägnar mer tid åt uppgiften och skaffar sig bättre kunskap. Och därmed makt.

Det är nödvändigt om vår demokrati inte bara ska bli en skendemokrati.

Kanske skulle det då rent av bli konkurrens om posterna i kommunfullmäktige och kommunstyrelse.

För att inte tala om behovet av ledamöter med en framgångsrik yrkeskarriär utanför partipolitiken.

Den nuvarande typen av politikerdemokrati är ingen garant mot ett så kallat elitstyre. Kolla vilka, och hur många politiker, som egentligen driver fram besluten i kommunen, formellt och informellt.

I sämsta fall räcker ena handens fingrar.

Tänk om man dessutom kunde öppna kommunpolitiken så att man inte behöver vara en partist som gått den långa vägen i ett parti för att ställa upp till val.

Idag har partierna total kontroll över vilka som är valda. De vågar inte ens sätta upp kandidaterna i bokstavsordning på valsedeln och be väljarna göra ett personval. Nej, de gör en rangordning som gör det så gott som omöjligt att påverka med vårt svaga personval.

Det begränsar väljarnas makt och inflytande.

Tydligare mål och riktlinjer, tydligare rollfördelning, färre men enbart folkvalda politiker, enklare organisation med kortare beslutsvägar, och ökat inflytande från väljarna kan vara några steg på vägen mot att vitalisera kommunpolitiken.

Mer läsning

Annons