Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Var tredje hoppar av

/

Ungefär samtidigt som årets studenter firade med bal och festligheter, konstaterade Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, att var tredje elev avbryter gymnasiestudierna helt eller måste förlänga dem.

Annons

I den sämsta kommunen lyckades bara 43 procent av eleverna klara studierna och gå ut gymnasiet. I den bästa kommunen lyckades däremot 88 procent. Ingen av Hälsingekommunerna utmärker sig som någon stor avvikare från genomsnittsresultatet, även om alla ligger på den nedre halvan i tabellen.

Pojkar avbryter i högre grad gymnasiet än flickor och elever inom yrkesförberedande program avbryter studierna i högre grad än elever vid studieförberedande program. Och de flesta avhoppen sker i årskurs tre.

Det här vill SKL ändra på. Fattas bara. En skola där var tredje elev hoppar av är oacceptabelt.

I rapporten "Motverka studieavbrott" som SKL släppte förra veckan, har rapportförfattarna studerat nio skolor som varit framgångsrika med att klara sina elever fram till studenten. Och man presenterar fem framgångsfaktorer.

Det är inga märkvärdiga eller revolutionerande åtgärder som presenteras, utan tämligen självklara saker som varje skola, oavsett nivå, borde jobba med.

Eller vad sägs om följande punkter? Bra bemötande, tydliga mål och betoning på resultat, att eleven är på rätt utbildning, samarbete och delaktighet, se till elevernas behov.

"Den tydligast gemensamma framgångsfaktorn är personalens förhållningssätt och bemötande. Ett medvetet positivt förhållningssätt lägger grunden för hur väl skolan lyckas att utbilda eleverna", slår rapporten fast.

Det gäller förstås all verksamhet som har med mänskliga relationer att göra. Och på alla nivåer. Alla elever måste vara sedda och uppmärksammade som individer.

Innebär detta att alla skolor som har elever som inte klarar av sin utbildning också har personal som har ett dåligt förhållningssätt? Tanken svindlar.

Det är bra att rapporten betonar tydliga mål och resultat. Och att skolorna snabbt sätter in åtgärder när de märker att elever har svårt att hänga med.

På gymnasienivå är det givetvis också viktigt att eleverna känner att de hamnat rätt, att de går en utbildning som de är motiverade för i stället för att bara "sitta av" sin studietid för att man inte har något annat att göra.

"Motverka studieavbrott" är en bra rapport. Inte för att den kommer med nya sanningar eller nya recept på hur skolkrisen ska lösas. Styrkan ligger snarare i att rapporten sammanställt flera viktiga, och redan välkända tankar och förslag, som rätt genomförda kan bli framgångsfaktorer.

De allra flesta skolor och lärare arbetar i den här riktningen. Men uppenbarligen inte tillräckligt medvetet och engagerat. Dessutom har lärarjobbet tyvärr förlorat mycket av den statuts och attraktionskraft som tidigare fanns.

Många söker lärarutbildningen i tredje och fjärde hand, när det i själva verket borde vara tuff konkurrens om platserna. Att många lämpliga ungdomar ratar lärarutbildningen hänger säkerligen samman med frågor om arbetsvillkor, lön och utvecklings- och karriärmöjligheter.

Att rekrytera och utbilda hängivna och medvetna lärarstudenter är en av våra viktigaste framtidsfrågor. Och en helt avgörande förutsättning för att ge barn och unga en bra start i livet.

Mer läsning

Annons