Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Välja fritt och välja rätt

Det är inte alltid lätt att veta vad man vill när framtiden ligger vidöppen framför ens fötter. Och möjligheterna kan upplevas olika. Antingen är det fantastiskt. En kommande tid där endast himlen är gränsen. Eller så känns det som ett avgrundsdjupt hål.

Annons

Hopplöst är ordet för de allt för många unga som helt enkelt gett upp försöken att hitta ett jobb. Enligt en färsk rapport från Centerpartiet känner 33 procent av alla unga i Gävleborg en eller flera som har slutat försöka hitta ett jobb.

För att bättra på chanserna på arbetsmarknaden och nå dit man vill skriver i morgon lördag flera tiotusentals svenskar Högskoleprovet. I våras var det 65 000 personer som hade anmält sig till provet som förhoppningsvis bättrar på möjligheten att komma in på den utbildning man drömmer om, med hopp om att till slut få drömjobbet.

Men vad är då drömmen?

Faktum är att framtiden förmodligen är mer komplicerad än någonsin för den som vill studera. Meritpoängen, där vissa ämnen ger större chanser att komma in på den utbildning man önskar än andra, har gett ett annorlunda utbildningslandskap på bara några år. Det är underbart med valmöjligheter (fråga bara den som inte har några), och att elever har makt att bestämma själva är bra. Men man behöver överblick över sina val och vad de innebär, och inte bara över de trixiga reglerna.

Många studie- och yrkesvägledare vittnar om att det får ägna stor del av sin tid till att förklara hur systemen fungerar. Tid till att diskutera drömmar och hur man gör för att nå dem finns det mindre av. Allt fler kommuner minskar också på antalet studie- och yrkesvägledare som är anställda i deras skolor. Det finns dessutom generellt sämre tillgång till vägledning på friskolorna. När Lärarförbundet gjorde en enkätundersökning bland sina studie- och yrkesvägledande medlemmar under 2011 svarade många, oavsett huvudman på skolan, att de möter fler elever än tidigare och att de i dag har mindre tid för enskilda samtal.

Så hur löser man det? Just nu skjuter varje skolnivå ansvaret ifrån sig, och framför sig till nästa nivå. Resultatet blir att dagens gymnasieelever lämnar skolan med bristfällig information om sina alternativ och sina möjligheter. Högskoleprovet i all ära. Vet man inte vad man riktigt ska ha det till spelar det kanske mindre roll.

Men det är ju ändå många tusen som bestämmer sig att både göra prov, välja gymnasium och högskola, eller som fixar ett jobb direkt efter plugget. Hur har de gjort? Långtidsutredningens delbetänkande "Välja fritt och välja rätt- drivkrafter för rationella utbildningsval" visade att ungdomarna promenerar i föräldrarnas fotspår. Barn till läkare väljer att själva bli läkare, barn till fabriksarbetare väljer att arbeta på fabriken och entreprenörernas barn blir även de entreprenörer. Och barn till föräldrar fast i utanförskap blir... ?

Elever i alla skolformer ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Så står det i Skollagen.

"Jag har aldrig fått ett vettigt tips från en vägledare, men det blev ju bra ändå" är en vanlig kommentar. Och visst är det så.

Ofta blir det ju det.

Men när valen blir allt fler och allt viktigare kanske vi inte ska vara säkra på att allt bara ordnar sig, utan i stället ta Skollagen på allvar. Behovet av vägledning är nämligen stort.

Mer läsning

Annons