Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tror Magdalena Andersson att den här budgeten skapar fler jobb?

/
  • Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade i går vårbudgeten.

Annons

Alla kurvor pekar åt rätt håll. Det är obegripligt att väljarna inte fattar hur bra det går för Sverige. Det var andemeningen av det statsminister Stefan Löven sa i en intervju som publicerades i den brittiska tidningen Financial Times på tisdagen.

Nog för att en del viktiga siffror pekar åt rätt håll: Tillväxten är hög och arbetslösheten är på väg ner. Men med tanke på det ensidigt negativa budskap som Löfven har spridit allt sedan han tog över som partiledare för Socialdemokraterna så är det väl inte så märkligt om väljarna tycker det är märkligt att alla kurvor över en natt skulle ha vänt. Så sent som i höstas var budskapet att Sverige närmast var tvunget att införa undantagstillstånd för att stoppa flyktingvågen. Ett halvår senare är det overkligt att vi inte förstår att allt är gott och framtidsutsikterna är lysande. Det är ett under att statsministern själv hänger med i svängarna.

När finansminister Magdalena Andersson på onsdagen presenterade regeringens vårbudget så tog hon vid där statsministern slutade i intervjun med FT. Allt är ljust i svensk ekonomi fick vi veta. Att fler människor arbetar och betalar skatt gör att statens intäkter ökar, men jobbtillväxten är alldeles för låg. Redan nästa år beräknas arbetslösheten slut sjunka. Det är också alldeles för tidigt att vifta bort de kostnader som de kommande åren är förknippade med de senaste årens stora migrationsströmmar till Sverige.

I höstas var den stora utmaningen att ge de som sökte sig till Sverige tak över huvudet. De kommande åren är det kommunerna som står för den stora utmaningen i att kunna erbjuda plats i skolan, på äldreboenden samt att möjliggöra för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden.

Kostnaden för integration av nyanlända beräknas i Anderssons prognoser stiga från drygt 15 miljarder i fjol till 56 miljarder kronor 2020. En ökning i kronor som nästan uppgår till vad hela det svenska försvaret kostar årligen. Frågan hur regeringen menar att dessa insatser ska finansieras lämnas dessvärre till stora delar obesvarad. Det aviseras förvisso en del besparingar, till exempel på bistånd, vägunderhåll, och kanske mest märkligt, på forskning och utbildning. Men de är marginella i förhållande till de stora kostnadsökningarna.

Då vi inte kan räkna med att ha en tillväxt på närmare 4 procent i all evinnerlighet så är fler människor som arbetar och betalar skatt det mest naturliga svaret. Därför är det sorgligt att vårpropositionen i princip inte innehåller ett enda förslag som skapar eller ger förutsättningar för fler jobb.

Märkligt nog så är den satsning som har fått mest uppmärksamhet – de 10 miljarder kronor i ökat statsbidrag till landets kommuner och landsting som regeringen har utlovat – inte med i den kompletteringsbudget som presenterades på onsdagen. Den kommer i stället att finnas med i höstbudgeten och börjar gälla från och med nästa år. Att regeringen ändå presenterar satsningen nu bör betraktas som ett rent taktiskt drag. Regeringen är i stort behov av att kunna presentera en offensiv satsning för att försöka bryta den trista utvecklingen i opinionen. Då spelar det mindre roll att man redan nu utlovar saker som hör hemma först i budgeten inför nästa år.

Mer läsning