Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tjuven måsta tas fast innan straffet döms ut

/

Skärp straffen för bostadsinbrott. Det skrev tre ledande moderater med justitieminister Beatrice Ask i spetsen på DN debatt i fredags.

Annons

Det låter sig sägas, men effekten är troligen marginell så länge de allra flesta bostadsinbrott förblir ouppklarade. När polisen bara klarar av att lösa fyra-fem procent av inbrott och skadegörelse är det svårt att se att en straffskärpning skulle ha någon avgörande förebyggande betydelse.

Det skulle vara mycket bättre att se till att uppklarandeprocenten blev mycket högre.

Det är helt riktigt som debattörerna skriver att "inbrott i hemmet är kränkande för den som drabbas och det är allvarligt att så få brott av den här typen utreds".

Därför måste rättsväsendet i första hand se till att polisen kommer när man ringer, att brotten utreds och att tjuvarna grips. Det är själva förutsättningen för att det ska vara någon vits med någon form av straffskärpning.

Dessutom spelar nog någon månad mer eller mindre bakom lås och bom knappast någon roll för den som sysslar med inbrott. Däremot kan det, som debattörerna skriver, vara en viktig signal om att samhället ser allvarligt på den här typen av brottslighet.

Häromåret berättade en kollega om hur hans hus och hem utsattes för inbrott när han bodde i England. En dörr till trädgården hade lämnats olåst och en tjuv hade gått in i nedervåningen och plockat med sig en jacka med plånbok.

Familjen gjorde en polisanmälan, mest för formalitetens skull om det skulle behövas för att få ut något från försäkringsbolaget.

Men plötsligt dök en hel delegation av konstaplar upp och knackade dörr hos grannarna, kollade fingeravtryck och informerade om stöd till brottsoffer.

Polisen fann jackan, säkrade DNA och sade sig ha gott hopp om att finna tjuven.

Min kollega jämförde det med ett inbrott i Sverige för flera år sedan. Familjen hade slarvat med att låsa dörren och värdet av det stulna var mycket större.

Ändå möttes han av förvåning när han undrade om polisen inte tänkte komma ut till brottsplatsen. Den svenska polisen betraktade inbrottet som en administrativ fråga, snarare än som en operativ fråga.

Det är otillfredsställande för allmänheten – och förmodligen också för den lokala polisen – att uppleva att brott inte tas på allvar, och att polisen inte kommer när man ringer.

Att polisen verkligen kommer och bryr sig är mycket viktigare för den som drabbats än hur många månader tjuven får i straff. Om han över huvud taget grips.

Möjligen kan man hoppas på en förbättring när nu polisen är på väg att lämna den otympliga organisationen med länspolismyndigheter för att i stället bli en myndighet. Det borde skapa bättre förutsättningar för samordning och samverkan.

Med tanke på den låga uppklarningsprocenten är förutsättningarna goda att denna förändring leder till en förbättring.

För i vilken annan verksamhet skulle man godkänna en så dålig effektivitet? Hur skulle det se ut om bara fem procent av alla elever i skolan klarade godkänt, eller om sjukvård och omsorg bara skulle kunna ta emot fem procent av alla som behöver vård och omsorg?

Mer läsning

Annons