Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ta inte adhd-notan på kredit

/


Stödundervisning för barn med särskilda behov kostar mycket pengar.

Annons

Utebliven stödundervisning kostar ännu mer.

Eller vad sägs om följande räkneexempel? Om en genomsnittlig fängelsekund kostar nästan 6 000 kronor per dygn, och hela 40 procent av de intagna har adhd, hur mycket pengar kan samhället då spara genom att sätta in extra resurser i låg- och mellanstadiet?

Flera studier visar att det finns stora samhällsekonomiska besparingar att göra på att så många som möjligt går ut skolan med fullständiga betyg. Och eftersom barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter har svårare att tillgodogöra sig undervisning i större grupper slutar de oftare skolan utan tillräckliga kunskaper, vilket ökar risken för arbetslöshet, missbruk och kriminalitet. Det är ett enormt slöseri med humankapital, både för samhället och individen.

Bilden bekräftas av Statens medicinsketiska råd (Smer) som nyligen presenterade sin rapport om etiska aspekter på adhd – en diagnos som omfattar cirka 350 000 personer i Sverige. Där framhålls att en tidig diagnos gör att effektiv hjälp kan sättas in, vilket minskar risken för utslagning i skolan och därmed även för socialt utanförskap (DN Debatt, 16/12). Samtidigt varnar rådet för att vissa skolor pressar på för att elever med måttliga adhd-symtom ska få en diagnos, för att skolan på så sätt ska få mer resurser, och det finns stora regionala skillnader i diagnostik och behandling.

Gävleborg visar sig vara det län som ger flest behandlingar för adhd, det vill säga recept på metylfenidat.

Här gäller det att hitta rätt balans och framför allt att tänka långsiktigt. Resurser och stödinsatser ska enligt Skollagen alltid utgå ifrån elevernas behov, inte utifrån diagnoser. En elev med måttliga adhd-symtom bör alltså omgående ges det stöd hen behöver, oavsett vad en adhd-utredning, som ibland tar flera år, kommer fram till. Frånvaron av en diagnos får aldrig användas som bevis för att en elev inte behöver särskilt stöd.

Vidare bör landstingen och regionerna lära av varandra hur varningssignalerna ser ut, hur man bär sig åt för att ställa rätt diagnos och vilka behandlingsmetoder som ger bäst resultat. En korrekt diagnos, helst redan i barndomen, underlättar för både skolan och vårdnadshavarna att stödja eleven. Dels eftersom förståelsen för barnets behov ökar, dels eftersom man kan dra nytta av forskning, nya rön och specialpedagogik. Dessutom mår många med adhd bra av medicinering, i alla fall till och från, vilket förutsätter en medicinsk diagnos.

Så hur mycket pengar kan samhället spara genom att sätta in extra stöd i låg- och mellanstadiet? Någon exakt siffra är omöjlig att få fram.

Däremot vet vi att snålheten bedrar visheten och att indragna resurser är som att handla på kredit. Det som framstår som gratis i dag, måste betalas tillbaka med ränta i morgon.

Mer läsning

Annons