Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sverige var oförberett på flyktingkrisen 

/
  • Mitt Europa bygger inte murar. Statsminister Stefan Löfven (S) vid Refugees Welcome-manifestationen i september. 


Politisk osäkerhet påverkar tillväxten.

Annons

En lågkonjunktur är förödande för sektorer beroende av offentliga investeringar. En kris förvärras vid oklarheter kring lösningarna. 

Den amerikanska ekonomen Steven J. Davis vid Chicagouniversitet studerar ekonomiska effekter av politiska kriser. När han nyligen föreläste vid Institutet för näringslivsforskning i Stockholm var budskapet glasklart: Risken för att en kris ska få negativa effekter för tillväxten är betydligt större om det politiska systemet inte är förberett på chocken.

Davis forskning rör framförallt hur USA har hämtat sig från skuldkrisen, men lärdomarna är synnerligen aktuella också i Sverige. Vår krisberedskap har inte fungerat under hösten. Kombinationen av bristande politiskt ledarskap och dåliga prognoser från Migrationsverket har lett till att flera kommuner lex Maria-anmält sig själva. Mönstret känns igen från Tsunami-katastrofen: Politiker och generaldirektörer vaknar för sent och räddas av civilsamhällets insatser. 

Migrationsverkets prognos från i somras om 74 000 asylsökande var 149 000 i faktiska tal vid november månads utgång. Sverige har gjort en heroisk insats, men krisläget har också tvingat fram akuta panikåtgärder som tillväxthämmande gränskontroller.  

Finansmannen Jan Stenbeck menade att teknik slår politik. Det finns dock en mindre optimistisk fortsättning på citatet: politik slår pengar. Inte minst privata välfärdsföretag måste i möjligaste mån veta vilka regler som gäller också efter nästa val. Börsintroduktionerna av välfärdskoncerner som Capio och Attendo visar att marknaden anser att frågan om ett vinstförbud i välfärden är överspelad. Flyktinguppgörelsens besked om utökande rut-avdrag är ett annat exempel på hur ett krisläge kan få positiva effekter. 

Moderaternas finanspolitiska talesperson Ulf Kristersson, som medverkade vid IFN:s seminarium, erkände att partipolitiken till sin natur är mer kortsiktig än näringslivet. Kristersson liknande vår politiska kultur med en U-sväng: I stället för att långsamt anpassa sig till en ny verklighet håller partierna fast vid sin linje för att sedan vända tvärt tillsammans.  

Det har varit plågsamt tydligt under flyktingkrisen. Varken EU:s eller Sveriges politiska system har varit fullt förberedda på chocken, även om Schengenländernas oförmåga att kontrollera den yttre gränsen knappast är någon nyhet. Regeringens sena agerande på kommunernas varningar om brister i hanteringen av ensamkommande ungdomar och avsaknaden av nödvändiga arbetsmarknads- och bostadsreformer är slående exempel.

Kortsiktigheten spär i vissa grupper på ett redan utbrett politikerförakt, men knäckfrågan är inte om det kommer 80 000, 120 000 eller 140 000 asylsökande 2016. Lärdomen från Steven J. Davis är viktigare än Migrationsverkets opålitliga prognoser: Så länge turbulensen kvarstår, partierna beter sig allt mer irrationellt, och kraftiga skattehöjningar blir en akutlösning, är en växande befolkning ingen garanti för högre tillväxt.

Mer läsning

Annons