Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svend Dahl: Det är rätt att tvinga fram ett extraval

Det blir allt tydligare att många moderater förbereder sig på ett nyval.

Annons

I en artikel i Dagens Industri konstaterar riksdagsledamoten Jessika Roswall att hon tolkar partiledaren Anna Kinberg Batras återkommande uttalanden om att återta regeringsmakten senast 2018 som en önskan om att få till stånd ett extraval (3/11).

Hon är långtifrån ensam om den bilden. Tvärtom ligger den i linje både med vad många M-aktiva och sympatisörer känner, men också med uttalanden från M-ledningen om att det kan bli aktuellt med en misstroendeförklaring om regeringen inte respekterar riksdagens beslut (DI, 5/11).

Man kan på goda grunder kritisera M för att under pågående flyktingkris, som kommer att göra avtryck i statsbudgeten, sätta partiintresset först.

Att vara avvisande inför de inviter som kommit från regeringen om samarbete kring den ekonomiska politiken innebär, som Folkpartiledaren Jan Björklund konstaterat, att M ger Vänsterpartiet inflytande över budgeten (DI, 4/11).

Samtidigt finns det något befriande i att tanken att fälla regeringen börjar uttryckas.

Inte för att ett nyval på något grundläggande sätt skulle förändra den parlamentariska situationen, utan för att det förhoppningsvis skulle tvinga alla att inse att framtida regeringar kommer att behöva se annorlunda ut än vad vi har vant oss vid. Antingen bryts blockpolitiken upp eller så måste Sverigedemokraterna betraktas som ett möjligt regeringsunderlag. Decemberöverenskommelsen skulle slutligen dö.

Det senaste året har varit som att långsamt riva av ett plåster.

Beslutet som alla innerst inne vet måste tas, är så smärtsamt, att man hellre ägnar sig åt att pilla lite åt gången, trots att det gör minst lika ont. Risken är överhängande att detta får pågå i tre år till.

Ju snabbare plåstret rivs av desto bättre. Om det kräver ett extraval, får det vara värt besväret.

Mer läsning

Annons