Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sofia Mirjamsdotter: Det går inte att fortsätta som förut och samtidigt rädda klimatet

Annons
Isarna i Arktis smälter snabbare än man hittills förutspått. Foto: AP/David Goldman

Jag har blivit en sådan person som känner mig provocerad när vänner flyger på charter eller weekendresor fast de inte måste. Som hellre sitter på ett tåg en hel dag till Skåne och en hel dag hem än att jag belastar klimatet med en onödig inrikesflygresa. Som undrar varför inte exakt alla som har tid och någorlunda tankeförmåga ägnar sin tid och tankeförmåga åt att försöka lösa klimatkrisen. Som önskar att alla löpsedlar ska innehålla krigsrubriker om klimathotet.

Å andra sidan är jag långt ifrån perfekt själv. I själva verket är jag en lika stor klimatbov som de flesta andra svenskar. Jag äter alldeles för mycket animaliska produkter, köper saker som jag inte egentligen behöver som producerats med klimatovänliga metoder och fraktats alldeles för långt.

Jag kör bil fast jag kanske inte måste och duschar alldeles för varmt och för länge. Jag ägnar massor av tid på annat än att försöka rädda klimatet. Och ibland så flyger jag faktiskt. När jag lyckas motivera för mig själv att just denna resa är viktig och nödvändig.

Det är nu inte upp till individen att rädda klimatet. Det krävs politiska beslut, det krävs globalt samarbete mellan stater och det krävs radikala insatser. Därför kan de små insatser man gör som privatperson kännas meningslösa, även om jag inte tror att de är det. Särskilt inte om man är svensk och därmed hör till de största klimatbovarna i världen.

Det tar också emot för mig att börja lägga mig i hur andra lever och vad andra väljer att göra på sina semestrar. I grunden tycker jag ju att varje människa ska ha självbestämmanderätt över sitt liv och jag ogillar starkt att moralisera över andra.

Men om man ska man tolka FN:s klimatrapport som offentliggjordes i förra veckan, och de kommentarer som skrivits om rapporten av diverse forskare och experter rätt, så är tiden slut. Inte slut som i att det är för sent, men slut som i att det måste vara slut med vårt okynnesöverutnyttjande av klimatresurserna nu. Vi får inte släppa ut ett enda gram koldioxid i onödan, från och med NU, om inte katastrofen ska vara ett faktum, redan vid nästa sekelskifte.

Samtidigt är det en svår fråga. Hur i hela fridens namn stoppar vi utsläppen utan att hela världen drabbas av en total ekonomisk kollaps, med en annan slags katastrof som följd? Det är en nöt som bland andra årets pristagare av Ekonomipriset till Alfred Nobels minne, William Nordhaus, har funderat på.

Många fler borde fundera på det. Och fler borde inse att som Göran Sundqvist, professor i vetenskap- och teknikstudier, skriver i DN; teknikutvecklingen räcker inte för att hålla nere temperaturen på rimlig nivå. Vi måste ändra vår livsstil för att lyckas rädda jorden som vi känner den.

De hundra senaste åren av överkonsumtion måste i framtiden komma att bli en parentes i mänsklighetens historia. Det innebär inte att vi ska backa bandet eller börja leva som på medeltiden igen.

Men kanske är det ändå rimligt att moralisera över andras beteenden. Eftersom det den gör som väljer att flyga var och varannan månad eller äta rött kött varje dag eller bara överkonsumera i största allmänhet är faktiskt att förstöra vårt gemensamma. Det är att bidra till sämre livsförutsättningar för mina barn och eventuella barnbarn, och alla andras barn och barnbarn.

Att ändra livsstil behöver inte innebära stora uppoffringar. Det kan (förutom klimatvinsten på lång sikt) faktiskt handla om att höja sin livskvalitet. Att få bättre hälsa om man går eller cyklar mer istället för att köra bil.

Att upptäcka närområdet och göra tågresan till målet istället för att flyga över halva jordklotet behöver inte göra semestern sämre. Att äta lite mindre kött och mer grönsaker kan göra måltiderna betydligt mer intressanta. Och att lägga sina pengar på tjänster eller upplevelser istället för att köpa prylar kan ge frihet.

Om tillräckligt många anammar en mer klimatvänlig livsstil så att det inte längre är undantag utan snarare det normala, då kommer det att bli enklare för oss alla att fortsätta på den vägen.

Mer läsning

Annons