Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skolsolidaritet och diktaturdrömmar

/

Vi människor finns till för kommunbyråkratin. Eller hur menar Boerje Bohlin (S), lärande- och kulturnämnden i Nordanstigs ordförande när han i gårdagens HT sa "Som kommuninvånare blir jag besviken på att föräldrarna inte tänker mer på kommunen i sina val"?  Bohlin är nämligen besviken över att föräldrar och barn inte väljer skola solidariskt med, vad han tycker, kommunens bästa.

Annons

Samtidigt som Bohlin beklagar sig över den bristande solidariteten med kommunorganisationer, påstår forskarna Staffan I. Lindberg och Richard Svensson i Göteborg att skolans avreglering är orsak till att alltfler unga kan tänka sig diktatur. Den minskade makten för byråkrater att bestämma över var barnen ska gå i skolan är alltså anledning till att var femte svensk mellan 18 och 29 år kan tänka sig att sälja sin röst. Och även att var fjärde inte tycker att det är så viktigt att få leva i en demokrati.

När det inte längre var förbjudet att välja skola ledde det till, enligt Lindberg och Svensson, att nästan var tredje tycker det vore bra eller mycket bra om Sverige styrdes av en stark ledare istället för demokrati.

Skolvalets brister gör, enligt forskarna, att unga människor tror att ett auktoritärt system skulle kunna ställa saker tillrätta.  Så är det förstås inte. Forskarnas tabeller gör det inte möjligt att dra slutsatsen att skolvalet ligger bakom minskat demokratistöd.

Att nästan var tredje ung person önskar sig en Stalin-lik landsfader är i stället ett uttryck för allt sämre kunskaper i skolan. Okunnigheten om att demokrati inte är perfekt, men det är det bästa system vi känner till, är alarmerande. Men det ska inte blandas ihop med skolvalet. Det finns i princip ingenting som tyder på att det är konkurrensutsättningen som ligger bakom den svenska skolans negativa resultatutveckling. 

Nordanstigs kommunalråd Monica Olsson, även hon S, har en mer realistisk syn på varför familjerna väljer bort kommunens skolor. Det handlar förstås om kvalitet. Vilken förälder vill skicka sitt barn till en skola med stora kvalitetsbrister – för kommunens skull? 

En skolas kvalitet kan inte slå lärarnas kvalitet. Det som kanske spelar störst roll för elevers kunskaper är lärarna. Det finns numera en mängd studier som visar att kvaliteten på lärare över tid har blivit sämre. Utbudet av studiemotiverade och begåvade lärare har helt enkelt minskat över tiden, både i Sverige och i andra jämförbara länder.  Det är ett långtgående problem där de som ansvarar för rekrytering av lärare på många ställen inte verkar bry sig om lärarnas pedagogiska kompetens. "Vi har bra lärare" säger Olsson i HT, och svarar själv på vad kommunens skolor har som främsta konkurrensfördel. För bra lärare är verkligen något som är attraktivt för föräldrar och elever.

Skolförvaltningen i Nordanstig ska under hösten skicka ut en elev- och föräldraenkät för att kartlägga hur man resonerat i valet av skola.

Jag blir mycket överraskad om någon nämner för kommunorganisationens skull i sitt svar.

Mer läsning

Annons