Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sjölund: Katastrof, kollaps och nationens undergång

/
  • Ett flyktingbarn leker tafatt med en frivillig från en hjälporganisation på Stockholms central.

Det första som ryker i en kris är ordens värde.

Annons

Trots att det aldrig varit viktigare att väga varje uttalande på guldvåg, devalveras nu kraftuttrycken i en rasande fart.

I alla fall från vissa opinionsbildare och partier till höger på den politiska skalan.

Upprepar man "katastrof" och "undergång" och "kollaps" tillräckligt många gånger så dröjer det inte länge förrän allmänheten får en molande känsla av att det nog ligger något i domedagsretoriken.

Även om måndagsmorgonen ter sig lika regnig, grå och trist som vanligt och "vildingarna" inte verkar vänta på förstukvisten (för att ta till en Game of Thrones-liknelse).

Och ju svettigare ministrarna blir och ju mer blickarna flackar, desto osäkrare blir vi.

Jag tänker på det där när jag hör konversationen i ICA-kön efter mig. Den äldre, potente mannen ska köpa cigaretter och skojar med kassörskan om han borde visa legitimation. Hon skämtar tillbaka, att det nog inte är nödvändigt.

– Nej man är ju inget ensamkommande flyktingbarn, hehe, svarar han.

Förra veckan gick såväl migrationsminister Morgan Johansson (S) som finansminister Magdalena Andersson (S) ut och gjorde så kallade signalpolitiska uttalanden. Eftersom det kom 10 000 asylsökande förra veckan anses gränsen vara nådd. Vi kan helt enkelt inte garantera att alla flyktingar får tak över huvudet. Så om de, det vill säga människorna på flykt, har tak över huvudet i säg Tyskland, borde de stanna där.

Sverige är sist på bollen bland EU-medlemsländerna att försöka framstå som så ogästvänliga som möjligt. Både grannländer och andra har med all önskvärd tydlighet annonserat, satt upp taggtråd, sprutat tårgas i ögonen på treåringar och med diverse andra mer eller mindre sofistikerade metoder, visat att flyktingströmmen inte får passera just deras gräns.

De första flygbladen från Sverigedemokraterna har också påträffats bland flyktingarna på ön Lesbos. Med det klara budskapet: Kom inte till Sverige!

Svenska volontärer på plats skäms, men SD ingår ju tack och lov inte i den svenska regeringen. Ännu.

I söndagens Agenda (SVT) tonar finansministern ner retoriken. Även om hon pressas att försöka svara på om vi kan ta emot 500 000 asylsökande per år. Det är inte främst en finansiell kris, utan en praktisk hävdade ministern.

Så frågan är nu hur snabbt nyheten färdas i mobilerna till flyktingarna. Har signalpolitiken någon verkan? Annars kommer vi förmodligen att få se realpolitiska åtgärder ganska snart.

Kalla in militären! Nationens undergång är nära! Ta en paus från Schengen och stäng gränserna!

Så larmas det på den konservativa sidan. Och jag tänker att åtta år med Fredrik Reinfeldt (M) som statsminister måste ha varit den plågsammaste perioden i opinionsbildarnas yrkesverksamma liv. Men hans era är glömd nu.

Asylrätten fungerar nämligen inte på det sättet. Vi kan inte sätta oss över internationella överenskommelser för att "volymen" uppnått ett visst antal. Nummer 10 001 kan vara en treårig flicka från Syrien som nyss fick tårgas i ögonen vid ungerska gränsen.

Ska hon inte få ansöka om asyl? Eller är det just när hon tultar över gränsen som nationen når bristningsgränsen?

Katastrof är det när hennes syskon drunknar i Medelhavet. Inte när hon söker asyl i Sverige.

Mer läsning

Annons