Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Självklart sjunker skolresultaten med invandringen

/

De är försiktiga när de presenterar de självklara resultaten, Skolverkets utredare och Generaldirektör Anna Ekström.

Annons

För inte kan väl någon på allvar bli överraskad av att kunskapsnivån sjunker liksom behörigheten till gymnasiet?

På väldigt kort tid har vi tagit emot tusentals barn och ungdomar från krigsdrabbade länder. Med ett helt annat modersmål, med ibland undermålig skolgång från hemlandet, med månader på flykt eller kanske år i flyktingläger vore allt annat en sensation.

Allra helst eftersom det svenska skolsystemet inte ens är rustat för att förbereda de inrikesfödda eleverna för gymnasiet och där resultaten i Pisa-undersökningarna dalat år efter år. Med eller utan flyktingström.

– Vi kan endast till en liten, men inte helt obetydlig del, förklara de sjunkande kunskapsresultaten i Pisa med en ökad andel nyinvandrade elever. Det största resultattappet kvarstår oförklarat. Vi ser att alla elevgrupper tappar, säger Anna Ekström.

Citaten tål att fundera på och ta på allvar. För om inte förutsättningarna i skolan från början är de bästa och det sedan läggs på ytterligare belastning med stora elevkullar som saknar svenska språket, måste insatser av det rejälare slaget sättas in omedelbart. Vi får hoppas att utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) står vid sitt ord i det fallet. Annars riskerar hela generationer att hamna i utanförskap.

Utan gymnasieutbildning står nämligen de flesta sig slätt i vårt kunskapssamhälle.

Andelen elever som inte får tillräckligt bra betyg för att bli behöriga till gymnasieskolan ökade alltså från drygt tio procent 2006 till drygt 14 procent 2015.

Den största insatsen måste självfallet göras i språkundervisningen. Utan fullgod svenskundervisning blir det omöjligt att tillgodogöra sig de andra ämneskunskaperna. Kommer man som 14-åring till Sverige hinner man inte komma ikapp på två år varför speciella insatser måste sättas in för den här gruppen elever.

Och kanske måste man börja i en annan ände. Tore Otterup, universitetslektor vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet, menar att de stora bristerna finns i själva lärarutbildningen. Det i sin tur är en delförklaring till de inrikesföddas dåliga kunskapsresultat.

Frågan är om huvudmännen, det vill säga kommunerna, klarar utmaningen. Eller om vi måste göra slag i saken och återförstatliga skolan.

Tills politikerna landat i någon slutsats är det ingen dum idé att kalla in pensionerade lärare i undervisningen. De har ofta både gnistan, viljan och erfarenheten.

Mer läsning

Annons