Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så kan Sverige erbjuda en säker flyktväg för barnfamiljerna

/
  • Syriska Nadja och hennes barn hör till dem som fått komma hit som kvotflyktingar.

Annons

Gången för den som söker asyl ser ofta ut som något som kan liknas vid en dödlig hinderbana. Människosmugglare ska mutas och vägen kantas av långa vandringar och livsfarliga båtresor.

Förra söndagen rapporterades det dessutom om att minst åtta syriska flyktingar, varav flera barn, blivit skjutna till döds vid Turkiets gräns. Men vi fortsätter att stödja Erdogans regim med pengar för att hans gränsvakter ska göra grovsållningen åt oss.

Svårigheterna att ta sig hit höll tidigare ner antalet som lyckades knacka på Sveriges dörr så pass mycket att vi tyckte oss kunna ge dem med asylskäl ett humant mottagande. Men inte längre. Nu stramar vi åt med tillfälliga uppehållstillstånd och hårdare regler för anhöriginvandring.

Det är svårt att veta om dessa åtgärder leder till vad regeringen anser vara en godtagbar nivå för flyktingmottagande, då de inte har tydliggjort var den nivån ligger. Just oviljan att öppet diskutera hur många vi anser oss ha kapacitet och vilja till att ta emot är något av kärnan i varför människor måste ta så farliga flyktvägar.

Kan vi inte prata om vilka vi faktiskt vill ta emot kan vi inte heller hjälpa dem hit.

Sveriges 163 000 asylsökande förra året bestod till största del av fysiskt friska unga män eller pojkar, för det är de som lättast klarar den svåra flyktvägen. Samtidigt flyger vi årligen in 1900 personer direkt från flyktinglägren; personer vi anser är i stort behov av skydd och som inte kan ta sig den vanliga flyktvägen.

Det handlar om våra kvotflyktingar. I höst ska denna kvot ökas till 5000 eftersom regeringen ser att detta bidrar till att fler får säkra flyktvägar. Men med tanke på det skriandet behovet är det en mesig höjning – åtminstone en nolla för lite.

En sådan utökning av kvotflyktingsystemet skulle möjliggöras om vi samtidigt ersatte stora delar av asylrättssystemet. På så sätt skulle detta inte behöva innebära någon förändring i antalet flyktingar vi tar emot.

Poängen med denna systemförändring vore nämligen inte det, utan att ingen egentligen skulle behöva ta sig fram på livsfarliga flyktvägar. Som kvotflyktingar skulle fler grupper ha större möjlighet till flykt – kvinnor, små barn, gamla och sjuka - de mest utsatta och hela familjer i taget.

Förtroendet för migrationspolitiken skulle få ett uppsving med ökad kontroll, förutsägbarhet och effektivitet. Migrationsforskaren Joakim Ruist och flyktinglobbyisten Oskar Ekblad är några som i flera år nu har pekat på att kvotflyktingar är de enda som får säkra flyktvägar in i Europa.

Det är märkligt vad lite gehör dessa personer får i politiken.

Sverige vill ofta framställa sig självt som ett humanitärt föregångsland. Sista tidens migrationspolitik ger den självbilden en törn. Det är dags att vända den trenden. Ett kraftigt ökat kvotflyktingmottagande, som ersättning för en kaosartad asylinvandring, är ett steg i rätt riktning.

Mer läsning

Annons