Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rör inte de fattiga ungarnas godis, Göran Greider!

/

Annons

Staten kan inte lösa alla individens problem, och den kan heller inte väga upp för alla hennes brister. Även i den mest reglerade av världar kommer individen fortfarande att vara felbar. Precis som du och jag är.

Den enda skillnaden är att människors frihet, och därmed deras möjligheter att göra egna men dåliga val, skulle vara väsentligt mer begränsad.

Dala-Demokratens chefredaktör, Göran Greider, gick nyligen till storms mot den höga sockerkonsumtionen i samhället. Enligt medicinsk expertis måste den minska.

I SVT Agenda fick tittarna häromsistens även se ett inslag där Göran Greider plockade på sig godis i en matvarubutik, samtidigt som han ondgjorde sig över den höga sockerhalten i produkterna.

Folkhälsominister Gabriel Wikström (S), i liberala kretsar även känd som förbudsministern, har varit alltför passiv, menar Göran Greider. Nu är därför tiden mogen för att införa en kännbar punktskatt på sötsaker, ja, en sockerskatt, helt enkelt.

De knattar som rusar i väg med veckopengen ska alltså få mindre godis för pengarna, eftersom Göran Greider har kommit fram till att det vore bäst på lång sikt.

Om inte föräldrarna kan grundlägga sunda kostvanor träder Göran Greider så gärna in i bilden. Trots att han själv, vilket Göran Greider själv medger, inte precis värnar om den egna hälsan på bästa sätt.

Den bistra sanningen är dock att var och en måste ta ansvar för sin egen hälsa.

Vi vet att vi borde motionera mer, och inte titta så djupt ner i chipsskålen. Ändå är det få som alltid lever 100 procent hälsosamt.

Vi vet också att det är dåligt att röka, men många tar sig ett festbloss i alla fall. Andra röker som om det inte fanns någon morgondag.

Det är deras val.

Faktum är att Sverige redan har många regleringar och styrmedel som ska knuffa medborgarna bort från osunda vanor. Passivitet har ingalunda varit den svenska linjen.

Att i ett land som Sverige skruva upp "ambitionsnivån" ytterligare, genom att slå mot självaste fredagsmyset, framstår som milt sagt problematiskt.

Höjda priser på godis skulle inte slå så hårt mot den som har ett fast jobb med okej lön. Men för den som måste vända på slantarna för att kunna unna barnen något extra på fredagskvällen får Göran Greiders straffskatt desto större effekt.

Få betvivlar nog att det för många vore klokt att minska på sockerintaget, även om konsumtionen per person och år faktiskt har minskat sedan 1960. Säkert kan den pressas ned ytterligare, men låt det ske genom att konsumenterna gör fria och medvetna val.

Som Göran Greider påpekar finns det en klassaspekt i frågan. För "de grupper i samhället som är mest benägna att konsumera onyttig mat har oftast lägst utbildning och de mest slitsamma jobben och har inte samma möjlighet att omsätta informationen i praktik".

Här borde Göran Greider, som gärna ser sig som de lågavlönades beskyddare och språkrör, kunna göra en folkbildande insats.

Mer läsning

Annons