Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Risken för nya krig på Balkan växer

/
  • Rättsmedicinsk undersökning i Tuzla 2001 av fynd från en massgrav i byn Liplje där hundra säckar med mänskliga kvarlevor hittades.
  • Bosniaken Mevlida Berbic sörjer sin far vid en begravning 2001. Fadern var en av 78 civila som mördades av bosnien-serber 1992.
  • Kung Carl XVI Gustaf lägger ner krans i Bosnien 1997, vid svenska Camp Oden i Tuzla, för att hedra omkomna svenska soldater.


Lyssna på samtalet mellan Patrik Oksanen och Christian Palme om risken för nya krig på Balkan i Podd 72. Podden handlar om att vara redo, om kriser, katastrofer, prepping, säkerhetspolitik och informationskrig. Finns att ladda ned på iTunes och Acast.

Bonusmaterial - se film om BA01 och bilder från Bosnien på Podd72.se

Annons

När Bosnien och Hercegovinas utrikesminister fredagen före jul sade att landet avser söka medlemskap i EU i januari 2016 är det dags att vända blickarna mot Europas svagaste punkt, Balkan.

Det har gått tjugo år sedan Daytonavtalet som satte punkt för det grymma kriget i Bosnien i Hercegovina. Sexton år har passerat sedan Natos luftkrig mot Serbien stoppade kriget i Kosovo och det är fjorton år sedan det nästintill bortglömda makedonska kriget.

Efter ett lugnt 2000-tal är Balkan ett område där spänningarna ökar, där Rysslands konflikt mot EU och Nato gör sig påmind.

På västra Balkan lider Serbien, Bosnien & Hercegovina, Montenegro, Makedonien, Kosovo och Albanien av samma problembild. Olösta konflikter med interna etniska och politiska motsättningar tillsammans med korruption gör att under ytan är det oroligt.

Dessutom utgör dessa länder en spelplats för Rysslands destablisering med mål om att stoppa närmandet till väst.

Serbien och Montenegro har inlett medlemskapsförhandlingar med EU, Albanien och Makedonien har ansökt men förhandlar inte, Moldavien har ett associationsavtal och Montenegro vill dessutom gå med i Nato. Därutöver säger nu alltså Bosnien och Hercegovina att man vill ansöka om medlemskap i EU. Men som en joker i leken finns den ena av Bosnien & Hercegovinas två delstater, Republika Srpska. Srpska styrs av en hårdför nationalist Milorad Dodik som kan sägas bedriva en sabotagepolitik mot regeringen i Sarajevo. Som politiskt massförstörelsevapen hotar Dodik med en författningsreform som skulle kunna bryta sönder Bosnien. Något som riskerar freden.

Men författningsreformen kan Dodik inte göra så länge OHR, Office of the High Representative, finns. OHR är en internationell övervakare av Daytonavtalet med omfattande befogenheter. OHR:s förste chef var Carl Bildt.

I ett samtal i Podd72 menar Christian Palme, som var DN:s utsända på Balkan under 90-talet och senare verksam som kommunikationschef åt åklagaren vid internationella brottsmålsdomstolen i Haag, att OHR måste bli kvar.

– Behåll den politiska närvaron under lång tid och visa tydligt att det inte finns planer på att lägga ned OHR i Bosnien. OHR är nödvändigt för att hålla de här centrifugala krafterna på plats bland serberna.

När man hör allt det här undrar man, kan det blir krig igen?

– Ja, om den internationella uppmärksamheten slappnar eller om man inte tar den på allvar. I Kosovo finns ju t.ex. fortfarande ett polis- och rättsstatsprojekt EULEX, som när det var som störst var EU:s största utlandsmission. EULEX har emellertid varit en katastrof med mängder av anklagelser om mutor och korruption som man inte tar på allvar. Det skapar en känsla på Balkan av att Europa har gett upp Kosovo och bidrar inte till att stärka demokratiska krafter.

Sverige var i högsta grad aktiv att bidra till fred och säkerhet under 90-talet och 2000-talet. 14 svenskar i utlandstjänst på Balkan omkom och den första insatsen BA01 var verksam under mycket svåra omständigheter. Styrkans insatser bidrog till att rädda åtskilliga flyktingars liv i samband med massakern vid Stupni Do. Det var också ytterst nära att svenskarna hade kommit i regelrätt strid med den kroatiska milisen.

– Det var väldigt dramatiska flera gånger, och att det gick så bra beror mycket på att chefen överste Ulf Henricsson var så modig och inte vek undan, säger Christian Palme som var med om att bli beskjuten under besök hos BA01.

För EU med många kriser att hantera efter åtskilliga år av svag ekonomi så har engagemanget och fokuset på Balkan tappats. Dessutom har den pågående flyktingkrisen också skapat oro när EU-länderna i Schengen stängt sina gränser och migranter blivit strandsatta. Frågan är om EU och Sverige har modet och kraften att behålla en stark närvaro med både morot och piska, både lyssnande och tydlighet.

Balkan är Europas svagaste punkt och en krutdurk. Skotten i Sarajevo startade första världskriget för 101 år sedan och rev ned dåtidens globaliserade värld. Historien både nu och då visar att underlåtenhet att agera kan bli dyrt.

Se videoklipp från BA01 och fler bilder på Podd72.se

Läs mer om EU och säkerhetspolitik från Patrik Oksanen:

Regeringens misstag när det gäller Frankrikehjälpen skadar svensk säkerhet

Försvarsbudgeten: Sverige visar att man inte är beredd att göra så mycket

Plundring i Tensta när strömmen gick, så sårbart är vårt samhälle för svarta svanar

EU-Turkiet: "Har man tagit fan i båten får man ro honom i land"

Hello Italy, Estonia calling - var är våra flyktingar?

Efter Paris så kommer terrordåden att påverka oss

Allt fler uppgifter - Ryssland skickar flyktingar över gränsen

Ubåtsoperationen - målet kan ha varit svenska kommunikationskablar

Starka politiska reaktioner "Galenskap med fler gasledningar i Östersjön"

Stoppa de nya ryska gasledningarna i Östersjön

Lyssna på de baltiska signalerna om Vitryssland

Festung Europa blir resultatet om EU inte klarar flyktingkrisen

Analys: Därför sa Centerpartiet Ja till Nato - "Hoberna som lämnat Fylke"

Onda imperiets återkomst avspeglas inte i nådiga luntan

Tre segrar för den ryska ubåtsdesinformationen

Sverige snackar medan Finland agerar

Vad säger Ryssland egentligen?

Ryska Påsken - uppvaknandet som kom av sig

Mer läsning

Annons