Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Politiskt kaos runt Medelhavet

/

I kontrast till helgens val i Grekland och Egypten, känns det franska parlamentsvalet som rena söndagspromenaden. Medan det politiska läget i Grekland och Egypten är kaotiskt, och båda länderna troligtvis har upplopp och protester att vänta, råder det politiskt lugn på Rivieran. Valresultatet är solklart.

Annons

Socialisterna har skrällt och skaffat sig egen majoritet i nationalförsamlingen. Då partiet redan innehar både presidentposten och majoritet i senaten, betyder valresultatet att socialisterna har mer makt än något parti tidigare haft i Frankrikes historia, vilket innebär att Francois Hollande har väljarnas helhjärtade välsignelse att, mitt i eurokrisen, driva igenom ekonomiska reformer.

Även om det öppnar upp för en ännu djupare spricka i EU:s finanspolitik – Hollandes slösande står mot Merkels sparande – är det skönt att det mitt i det internationella valkaoset inte råder några oklarheter. Frankrike är i dag rödare än franska revolutionens fanor och det är vad övriga EU-länder har att förhålla sig till.

Så tydliga budskap får vi varken från Egypten eller Grekland.

Det grekiska folket har i dag uttryckt att de tillhör Europa och vill vara fast förankrade i eurozonen, utbrast Antonis Samaras sent på söndagskvällen, och syftade på att hans konservativa Ny Demokrati och socialdemokratiska Pasok har mandat för att bilda en ohelig koalition.

De båda partierna har skriftligen förbundit sig att följa EU:s åtstramningsprogram, vilket är ett absolut krav för att stödlånen från EU och IMF ska betalas ut, och därför fick han för en kort stund stora delar av Europa att andas ut. Någon grexit – grekiskt utträde ur eurosamarbetet – verkade inte bli verklighet. Med Ny Demokrati och Pasok vid rodret skulle ingångna avtal hållas, Greklands finanspolitik stramas åt och nödvändiga reformer genomföras. I gengäld skulle Grekland få sina stödlån, vilket landet behöver för att kunna betala ut löner och pensioner. Utan påfyllning är landet bankrutt i mitten av juli.

Men något sådant samarbete är inte aktuellt för Pasok. I alla fall inte om inte vänsterradikala Syriza, som fick näst mest röster i valet, får vara med.

Det vill dock inte Syriza, som varken kan tänka sig att samarbeta med Pasok eller Ny Demokrati, eftersom partiet inte kommer att ställa sig bakom de nedskärningar som de båda andra partierna åtminstone delvis säger ja till. I stället flaggar Syriza i skrivande stund för att så snart som möjligt ta upp protester mot de utlovade offentliga nedskärningarna – nedskärningar som alltså är ett absolut krav för att Grekland ska få lånen och inte gå i konkurs om en månad.

Det är inte svårt att sympatisera med båda sidor och frågan är hur länge en grekisk regering kan hålla sig kvar vid makten. Situationen är som gjord för att den kommer att slitas sönder mellan folkets förväntningar och de internationella långivarnas krav. Risken för nya protester på Syntagmatorget i Aten är uppenbar.

Ungefär samma scenario väntas på andra sidan Medelhavet – på det numera världsberömda Tahrirtorget i Egyptens huvudstad Kairo. Slutresultatet i presidentvalet meddelas först senare i veckan men oavsett om det blir Muslimska brödraskapets Mohammad Mursi eller Hosni Mubaraks siste premiärminister Ahmad Shafiq, kommer det troligtvis att bli protester. Inte minst eftersom Egyptens styrande militärråd i dagarna upplöste det islamistdominerade parlamentet och gav militärpolis rätt att gripa civila på lösa grunder. Det hela har beskrivits som en mjuk militärkupp.

Precis som grekerna slits det egyptiska folket mellan pest och kolera – den gamla regimen mot islamister – gigantiska besparingar mot ekonomisk konkurs.

Mer läsning

Annons