Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Patrik Oksanen: Vi journalister måste blir bättre på att skriva om varför näthat skapas

Annons

En olycklig fällning i sista tilläggsminuten, en perfekt lagd tysk frispark och förlust med 2-1 för Sverige i fotbolls-VM ledde till en hatvåg mot den olycksalige inhopparen Jimmy Durmaz.

På hans instagramkonto flödade omedelbart rasistiskt hat i tusentals inlägg. Attacken var så snabb och riktad mot just instagramkontot att det inte krävs mycket fantasi för att förstå att hatattacken var samordnad. Hur stor del som utgjorde automatiserade konton, så kallade botar, är något för digitala forensiker att gräva i.

Att skrämma folk är ett syfte bakom organiserade attacker på sociala medier.

Hatattacken på Durmaz är ett typexempel på vår tids digitala svärmar, skapad av någon som vill rida på ilska och hat. Där en mobilisering, mänsklig eller maskinell, ger oss vanliga människor intryck av något som är större än vad det är i verkligheten. Hatarna har en förmåga att blåsa upp sig och förflytta normalitetens gränser steg för steg. Beträffande botar så kan vi inte direkt hävda att de har rösträtt eller yttrandefrihet.

För en tid sedan satt jag i ett panelsamtal med Carl Bildt och Karin Pettersson, tidigare politisk chefredaktör på Aftonbladet, där Pettersson påminde oss alla om att det är ”lätt att luras att tro att de arga rösterna är fler än vad de är”. Att skrämma folk är ett syfte bakom organiserade attacker på sociala medier. Carl Bildt menade i panelsamtalet att drev inte var värre nu; men det Bildt missar är att det digitala drevet drabbar långt fler än det gamla mediedrevet mot makthavare. Hatet påverkar medborgare under politikens absoluta elitserie, eller superhjältar som jag i samtalet kallade Bildt.

Det stora flertalets tystnad skapar utrymme att agera och flytta gränser för normaliteten.

Internetstiftelsen publicerade nyligen en studie som visar att mer än 6 av 10 unga som uttryckt sina politiska åsikter på nätet har utsatts för näthat. Av de som utsatts har närmare hälften slutat tycka till om politik digitalt. Vad det här riskera att betyda för demokratin och vår offentlighet behöver vi snabbt ta in. Rädsla är ett vapen för den som vill avskaffa demokratin. Det stora flertalets tystnad skapar utrymme att agera och flytta gränser för normaliteten.

Svensk journalistik behöver bli bättre att snabbt berätta hur näthatsdreven blir till och inte bara återge haten och hoten. Det är genom medierapportering som räckvidden förstärks av hat och hot. Genom att fokusera på metod och syfte kläs påverkansförsöket av i sin nakenhet. Det är mediernas bästa möjlighet att bidra till en sansad offentlighet och en värdig debatt. För alla andra handlar det om att inte abdikera det digitala rummet. Säg ifrån. Säg att det inte är ok.

Just det sistnämnda inger hopp i fallet Jimmy Durmaz. Landslagsspelarens instagramkonto överfyllts av kärlek, stödet har flödat i alla kanaler. Nu hejar vi fram vårt landslag till seger mot Mexico på onsdag. Tillsammans.

Mer läsning

Annons