Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Märthas fyra fall bör öppna ögonen

/

När Märtha Åslund fallit omkull fyra gånger på en natt, ska inte hennes syskonbarn få följande svar: Det har efterlysts nationella riktlinjer för hur personaltäthet ska se ut på äldreboenden och inom en snar framtid väntas föreskrifter från socialstyrelsen.

Annons

Ronald Krathmann lever nog inte trygg i förvissningen att hans 99-åriga faster är utom all fara nu på Tunbacka servicehus i Hudiksvall.

Inte för att han inte litar på personalen. De gör så gott de kan. Men vad ska tre nattjobbare göra om fler av de 87 gamla blir oroliga, inte kan sova, kanske behöver gå på toaletten, kanske är ledsna och har ångest, kanske bara behöver prata lite. De kan som Märtha, vara blinda men helt klara.

De kan också vara helt förvirrade, lite ofärdiga och skakiga i benen. De är ju gamla.

Ansvarig politiker, Kåge Wallner, MP, behöver inte sitta och vänta på riktlinjer från socialstyrelsen. Han kan fundera på rimligheten i att tre anställda ska ta hand om 87 gamlingar nattetid.

Visst, de flesta förmodas sova.

Men om alla tillbringade natten djupt sovande i sina sängar, för att vakna utvilade och pigga inför morgondagens utmaningar – då skulle de knappast behöva bo på Tunbacka servicehus. Eller något annat äldreboende.

Det går alldeles utmärkt att bo kvar hemma och erhålla hemtjänst. Eller som alltfler över 75 år, bli beroende av anhörigas insatser eller genom Rut-avdragets försorg, köpa hemhjälp.

Men har man uppnått den aktningsvärda åldern av 99 år, så är det fullt begripligt att man själv och ens anhöriga känner sig tryggare om återstoden av ens ålderdom övervakas och ombesörjs av professionell personal utrustade med larm, medicin och tekniska hjälpmedel.

22 miljarder kostar fallolyckorna i Sverige varje år. Och det är främst gamla och sköra som ramlar. Det betyder att det finns en enorm samhällelig vinst i att försöka minimera riskerna.

Enhetschefen, Sigrid Nyman, tror inte att en större personalstyrka kunnat förhindra Märtas olycksnatt. Det är ju möjligt att första fallet inte gick att undvika. Men fyra gånger på en natt?

Larmanordningar och medicineringsrutiner ska nu ses över. Men personalstyrkan har varit intakt i evigheter, så det finns ingen anledning att utöka den, resonerar ledningen.

Det kanske vore klädsamt med lite långsiktighet i äldreomsorgsfrågan. I alla Hälsingekommuner.

För det här är ingen isolerad företeelse för Hudiksvall och Tunbacka servicehus.

Under den gångna tioårsperioden har kommunerna skurit ned kostnaderna för äldreomsorgen med ungefär fem procent. De äldre blir allt fler, men medlen som satsas på äldrevården ökar inte alls i samma takt.

Förskola, skola och kanske ett eller annat arenabygge har prioriterats. Vissa slantar har nog hamnat i något orkesterdike också.

För ingen vågar riktigt titta bortom befolkningspyramiderna.

Även om Kåge Wallner säger till Dagens samhälle, nr 15: I klartext handlar det nu om att styra om pengar från gymnasieskolan till äldreomsorgen.

Åtta år dröjer det innan kostnaderna exploderar för äldreomsorgen. Fram till 2020 måste politikerna ha utarbetat en plan.

Finansiering, prioritering och rekrytering av personal står på agendan. Två val ska passeras under den här tidsperioden, varför långsiktighet bortom ombytliga majoriteter är eftersträvansvärt.

För Märtha Åslund återstår omplåstring och förhoppningsvis lindring av den smärta hon känner i sin blåslagna kropp. Personalen kan förhoppningsvis stilla hennes oro också.

Mer läsning

Annons