Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lyssna på Thorbjörn Fälldin och höj blicken

/

Efter några turbulenta år går det nu riktigt bra för Centerpartiet. Partiets tydliga vägval i migrationspolitiken och de offensiva reformförslagen tycks locka nya sympatisörer. Samtidigt skjuter Annie Lööfs popularitetssiffror i höjden.

Annons

Att det skulle gå på detta sätt var dock inte en självklarhet.

Under Alliansens regeringstid framhöll partiets motståndare ofta att C hade övergivit partiets historiska rötter. Och då syftade man inte på C:s sekellånga vurmande för strävsamhet eller på dess försvar av äganderätten. Vad upprördheten gällde var snarare att C inte längre var det mittenparti som Socialdemokraterna kunde ha nytta av.

C hade utvecklats till ett ettrigt parti som älskade att gå i klinch med S och som var klart marknadstillvänt. Ett parti som ibland gick så långt att Nya Moderaterna valde att stanna halvvägs av pr-mässiga skäl.

Det går givetvis att önska Gunnar Hedlund tillbaka, men inte ens de skarpaste vänsterkritikerna torde kunna påstå att omvandlingen från småtruligt intresseparti till idéparti har varit helt av ondo. Snarare framstår denna förändring som en viktig förklaring till att C i dag fortsätter att försvara en liberal migrationspolitik.

Centerpartisterna själva vill ibland beskriva partiets hårdnackade försvar som en naturlig konsekvens av ett humanistiskt arv som bland andra Karin Söder har fått personifiera. Dagens partiföreträdare har endast burit facklan vidare, får vi veta. Således bör den nuvarande hållningen snarast ses som genuint centerpartisk och inte som en konsekvens av ett främmande eller "inlånat" tankegods.

Ett närbesläktat ideologiskt historiebruk introducerades av den liberale författaren Johan Norberg i samband med Centerpartiets idéprogramsprocess. Resonemanget gick ut på att C i själva verket hade hittat tillbaka till en "jordnära liberalism" med gamla anor.

Historien öppnar sannerligen många tolkningsmöjligheter för den som vill ge aktuella ställningstaganden en air av tidlös giltighet, men för väljarna spelar nog C:s tolkningar av den egna historien mindre roll.

Det som fäller utslaget är givetvis den konkreta politiken och företrädarnas attraktionskraft. Men graden av ideologisk förankring spelar förmodligen en avgörande roll för hur uthålliga C kommer att orka vara i ett läge då alliansvännerna gärna vill få centerpartisterna att rucka på principerna.

Just nu tyder allt på att partiets ställningstaganden verkligen bottnar i det nya C:s grundläggande värderingar. Som Lööf underströk i sitt jultal anser man att reformer måste genomföras samtidigt som kostnader bör kapas, men C tänker fortsätta att stå för en generös flyktingpolitik. "Svåra stunder kräver starka värderingar", påpekade Lööf.

I den intervju med Thorbjörn Fälldin som i dag publiceras på nyhetsplats uppmanar den tidigare centerledaren dagens politiker att se människorna. "Alla måste ha förmåga att se över gärsgår´n och se vilken förfärlig tillvaro de asylsökande och flyktingarna lever under." Fälldin manar också till uppgörelser över blockgränsen.

Sådana samtal kommer C säkerligen att delta i även fortsättningsvis, men ett liberalt parti måste också bestämma sig för hur stora eftergifter som kan accepteras.

Centerpartisterna måste kort och gott hålla gränsen.

Mer läsning

Annons